– Den största anledningen till att kvinnor tjänar mindre än män är för att de jobbar mindre. Det här skulle innebära en utjämning av löneskillnaderna och det är en stor feministisk seger, säger Sara Svensson. Hon är politisk sekreterare för Vänsterpartiet i Malmö och är en av dem som suttit med i arbetsgruppen som utrett frågan om en arbetstidsförkortning.

För att reformen inte ska innebära ytterligare en förskjutning för de kvinnor som arbetar deltid i dag föreslås att bara de som i dag arbetar heltid ska få sin arbetstid kortad.

– Den nya heltidsnormen skulle bli 6 timmar vilket skulle innebära att en del av dem som jobbar deltid i dag skulle få sina timmar betraktade som en heltid och därmed även få en heltidslön, säger Ana Rubin som lett arbetsgruppen och sitter i Vänsterpartiets partistyrelse.

Begränsa övertidsuttaget

För att förslaget ska få önskad effekt ska också övertidsuttaget begränsas till 100 timmar, i stället för som i dag, 200 timmar. En fråga som Vänsterpartiet driver sedan tidigare.

– Det stakar ut en annan samhällsutveckling där egen tid och tid med barn, vänner och familj är det viktiga, snarare än arbete. En arbetstidsförkortning i kombination med en begränsning av övertidsuttaget skulle öppna upp möjligheter för en jämnare fördelning av det reproduktiva arbetet, säger Sara Svensson.

Men trots tydliga feministiska vinningar tycks inte frågan bli en del i partiets feministiska offensiv inför valet i höst. Det meddelade partiledare Jonas Sjöstedt i veckan. Synd, tycker Ana Rubin, som tror att det hade varit en bra idé att ha med. Samtidigt har hon viss förståelse för att det av tidsskäl inte var realistiskt.

Tar sikte på 2018

– Jag tror att man förlorar en visionär fråga. Det här är en av de frågor som är både vardagsnära och socialistiskt omfördelande. Det är en fråga där man visar vad Vänsterpartiet vill med samhället, säger Ana Rubin och fortsätter:

– Samtidigt blev den här rapporten klar precis innan jul och vi kanske hade behövt opinionsbilda och utbilda våra medlemmar för att det skulle vara realistiskt att driva det i år. Man hade såklart kunnat vinna tid på att förarbeta det lite mer intresserat och aktivt. Men det viktiga är att vi tar tag i det nu och siktar på 2018, då tror jag vi har en chans.

Att en så pass omfattande utredning genomförts tror Ana Rubin var viktigt för partiets självförtroende i frågan.

– Jag har trott på den här frågan hela tiden, men eftersom det var viktigt för många i Vänsterpartiet att känna den ekonomiska tryggheten har det varit bra att vi gjorde den här utredningen, säger hon.

Självklar del av feministisk offensiv

För Sara Svensson är beskedet att arbetstidsförkortningen inte blir en fråga för den feministiska offensiven inför valet enbart en fråga om tidsbrist.

– Jag tycker man ska tolka det som ett resultat av att rapporten inte var färdig i tid, snarare än att man inte vill lyfta frågan. För min del är frågan om arbetstidsförkortning en självklar del av den feministiska offensiven.

Vänsterpartisten Eva-Britt Svensson, som nyligen gjort comeback i politiken och kandiderar till Riksdagen i höst, tycker att frågan om arbetstidsförkortning är en av de viktigaste feministiska frågorna och hade gärna sett att det blev en valfråga. Nu blir det inte så, men för den sakens skull ser hon ingen anledning att inte driva den ändå.

All möjlighet att driva frågan

– Som Vänsterpartister och feminister har vi alla möjligheter att driva frågan inom partiet och som aktiva feminister och vänsterpartister och nu har vi dessutom ett bra underlag från arbetsgruppen, säger hon och fortsätter:

– Vi har en kongress där vi tillsammans bestämmer vilka frågor som ska vara viktiga inför valet och så måste det vara, men vi är väldigt många som tycker att det här är en väldigt viktig fråga och vi har all möjlighet att driva den. Våra feministiska framgångar har ju aldrig kommit utan att vi också fört en feministisk kamp på gator och torg.