”När vi sätter oss på stolarna i riksdagens kammare så kommer vi att ge röst åt alla de människor som förvägrats sin röst i politiken. Alla dem som förpassats till åskådarplats och inte fått föra sin egen talan. Det är nu vi skriver historia! Det är nu det händer!” Feministiskt initiativs talesperson Gudrun Schyman i sista krönikan inför morgondagens riksdagsval.
Det är nu det händer. Aldrig tidigare har ett ideologiskt självständigt feministiskt parti tagit plats i nationellt parlament. Det började i Sverige. I riksdagsvalet 2014 – och det kommer att sprida sig till resten av världen.
Kampen för alla människors lika värde är fundamental och är den mest centrala beståndsdelen i en fungerande demokrati. När alla inte kan delta i samhället, på alla nivåer och skikt så kan vi inte tala om en fungerande demokrati. Feminismen handlar om mänskliga rättigheter – och nu får vi chansen att med folkets förtroende göra skillnad.
Feministiskt initiativs politik bygger sin politik på en intersektionell analys. Detta innebär att vi ser hur olika former av förtryck samverkar och förstärker varandra. Förtryck tar sig olika uttryck och det är en fråga om kunskap att föra dessa förtryck till ytan, avslöja dem och bekämpa dem. Det är det vi tar plats för att göra.
Rasismen finns inbyggd i samhällets alla institutioner, i arbetslivet, i välfärden och många gånger i det politiska samtalet. En högutbildad afrosvensk man har till exempel mycket svårare att få jobb än en vit högutbildad kvinna har. Dessa förtryck är viktiga att belysa.
Vår intersektionella syn på världen ger oss en helhetsbild och breddar vår kunskapsbas som handlar om mänskliga rättigheter. Vi ser alla förtryckarmekanismers samverkan. Att ha en funktionsnedsättning blir först ett problem när samhället är byggt på ett sätt som omöjliggör deltagande. Avsaknaden av förståelse, såväl som, tillgänglighet och stöd gör att människor med funktionsnedsättningar berövas sina demokratiska rättigheter.
Att se de olika förtryckarmekanismernas samverkan och bekämpa dessa handlar om kunskap och en tilltro till demokratin. När vi tar plats i riksdagen så kommer vi också att driva HBTQ-personers rättigheter och påvisa att samhället inte bara består av kärnfamiljer – att vi alla är olika. Där har vi mycket kvar att göra. Homosexuella män tillåts fortfarande inte donera blod i Sverige. Transpersoner möts ofta av diskriminering och trakasserier. Tvåkönsnormen tvingar in alla människor i fack som inte alltid motsvarar det de känner på insidan.
Det är synliggörandet av dessa samverkande förtryckarmekanismer som vi ämnar föra in i varje kammarvotering, i alla riksdagens utskott, i varje budgetförhandling och i alla lägen hela tiden. Vi kommer i riksdagen liksom i hela samhället att jobba hårt för att människor ska få vara så mycket mer än bara ett kön, en etnicitet, en hudfärg, en funktionsnedsättning, en sexualitet – människor ska få vara människor med hela den komplexitet och bredd som vi alla förmår att ha.
När vi sätter oss på stolarna i riksdagens kammare så kommer vi att ge röst åt människor som förvägrats röst i politiken, som förpassats till åskådarplats och inte fått föra sin egen talan.
Det är nu vi skriver historia! Det är nu det händer!
