Att elever reagerar på en pjäs som provocerar är inte konstigt. Det menar många av lärarna och rektorerna om pjäsen Marken brinner av Nasim Aghili och Revolutionary Poetry vid Ung scen Öst i Linköping som bland annat fått ställa in flera av sina föreställningar på grund av hotfull publik.

Ingo Alander, rektor för Linköping praktiska gymnasium, har fått samtal ifrån teatern om att det ristats in hakkors i bänkarna efter att elever från bland annat praktiska gymnasiet varit där. Han känner inte igen beskrivningen om en hotfull publik.

– Jag har pratat med några av eleverna och lärarna och de sa att de var besvikna på pjäsen och att de inte riktigt förstod vad de ville få fram. Men de berättade inget om några konflikter, säger han.

Ingo Alander menar att inristningar av hakkorssymbolerna ska utredas.

– Jag ska undersöka det även om det kan vara svårt att utreda en sån här sak. Jag får fråga lärare och elever om de har sett något och sen ställa följdfrågor på hur de upplevde föreställningen. Det är ju inte säkert att det hände när våra elever var där, men vi tar det på största allvar, säger han.

”Inga problem med elevernas beteende”

Inte heller Mats Andersson, rektor för Hagströmska gymnasiet i Linköping upplevde publiken som ett problem när han var där med sina elever.

– Vi har inget problem med sånt. Sen kan man ha synpunkter på teatern i sig, men det var inga problem med våra elever, säger han.

Thomas Svensk, adjunkt vid samhällsprogrammet på Platengymnasiet var på plats under pjäsen tillsammans med sina elever och menar att han och de andra lärarna inte upplevde någon hotfull stämning, även om det var stökigt i publiken.

– Däremot har man hittat ett hakkors som ristats, antagligen med de pennor ensemblen försåg publiken med för att den skulle skriva och ge uttryck för sina egna reaktioner, säger han och menar att det gjordes i skydd av mörker och anonymitet.

Thomas Svensk menar att symboler som hakkors och att det finns ungdomar med obehagliga uppfattningar inte är konstigt, med tanke på vårt politiska landskap.

– Det vore naivt att föreställa sig att sådana reaktioner skulle vara otänkbara om en grupp förses med pennor och i skydd av mörkret kan skriva i princip vad de vill, säger han.

Kommer ni att utreda det vidare?

– Det är klart som sjutton att vi kommer gå vidare. Men det måste bestämmas i samråd med alla som kommer att vara delaktiga i det.

Christina Billemar, rektor för Platenskolan i Åtvidaberg menar att vid en provokativ och pjäs där skådespelarna är så pass interaktiva med publiken måste en vara beredd på reaktioner.

– Eleverna hade inte uppfattat att pjäsen skulle ha den metoden, så det är kanske inte förvånande att de reagerar, säger hon.

– Jag var inte där själv men vad jag förstått ska det ha kastats pennor och så får man ju inte göra, säger hon. Men det har varit nedsläckt i salen och det är svårt att säga om eleverna har siktat på någon.

”Viktigt att bearbeta det som hänt”

Enligt Christina Billemar gjorde ensemblen ett avbrott vid Platenskolans besök. Men hon menar att då pjäsen ska ha varit väldigt fri i sitt uttryck så ska eleverna ha trott att det ingick i föreställningen.

– Men är det så att några av våra elever har ristat in hakkors så är det något vi ska ta tag i, säger hon.

Billemar berättar att en pedagog från teatern ska komma ut och prata med eleverna, som en uppföljning på pjäsen vilket rektorn tycker är en bra idé.

– De erbjuder ett efterarbete som bygger på olika frågeställningar från pjäsen. Det är viktigt att som vuxen bearbeta det som hänt med eleverna, säger Christina Billemar.

Några av reaktionerna från ett par av eleverna på Platengymnasiet har enligt Thomas Svensk varit att de känt sig påhoppade.

– Om en människa hyser demokratiska justa värderingar så är det klart att man tycker det är obehagligt när man uppfattar att det stänker på dem, säger han.

Erica Hedberg, mentor på samhällsprogrammet på Klara gymnasium i Linköping besökte teatern förra veckan tillsammans med sina elever. Då hade teatern upptagit sina föreställningar efter en veckas inställda föreställningar. Erica Hedberg visste om de tidigare inställda föreställningarna och hoten som förekommit och bestämde sig därför för att prata med eleverna innan.

– Jag berättade först om att vissa elever betett sig obegripligt illa och att de kunde tänka lite extra på det, säger hon. Men sen ville jag också förbereda dem på att pjäsen är interaktiv och att de kanske måste byta platser med varandra och så vidare. Vissa kan tycka att sånt är obehagligt.

Närvaro, respekt och förberedelser

Erica Hedberg menar att publiken där även andra skolor satt med, var lugn. Några av eleverna gick fram efteråt för att tacka ensemblen och för en bra föreställning. Hon menar att en provokativ föreställning ska väcka tankar.

– Men bara för att man blir provocerad betyder ju inte det att man har rätt att bete sig illa, kasta saker och så vidare. Att bli provocerad kan enligt mig vara någonting positivt, för det innebär att man tvingas sätta ord på vad som är provocerande och varför det provocerar just mig, och detta kanske leder till en mycket intressant och givande diskussion. Och diskussioner behövs i ett demokratiskt samhälle.

Om hennes samtal med eleverna gjort någon skillnad vet hon inte, men framhåller att de hade blivit bestörta när hon berättade om de tidigare hoten och inte förstått hur de kunnat bli så provocerade.

Erica Hedberg tror att stora skolor tenderar att anonymisera eleverna vilket gör att det är svårt att fånga upp problem, utanförskap och sociala skillnader, vilket gör att odemokratiska värderingar frodas. Hon tror att skolor där lärare ständigt är närvarande är positivt.

– På vår skola är lärarna alltid med eleverna. Vi har inget lärarrum och vi behandlar eleverna som vuxna och har en respektfull ton mot varandra. Det skapar ett fint klimat och stämning.

Rop på hjälp

Hugo Wester, undervisningsråd Skolverket som arbetar med skolans värdegrund, menar att frågor som rasism kan vara en utmaning för skolpersonal att hantera. 

– Rasism och främlingsfientlighet ska bemötas med kunskaper, öppen diskussion och aktiva insatser. Om någon elev uttryckt rasistiska åsikter på teatern så ska det bemötas och tas hand om. Stör en elev föreställningen och förstör kanske hen behöver lämna lokalen, säger han. 

Hugo Wester menar att situationen kan vara ett tecken på att rasistiska uttryck har kommit att normaliseras på skolan, eller så kan det på ett individuellt plan betyda ett rop på hjälp från eleven.

– Men öppet rasistiska uttryck från eleverna brukar vara toppen på ett isberg och att skolan har haft problem långt innan någon reser sig upp vid en teaterföreställning, säger han. 

Finns stöd att få

Om symboler som hakkors blivit allt vanligare uttryck hos elever kan inte Hugo Wester svara på utan statistiskt underlag.

– Jag kan inte säga om det är mer eller mindre mot för vad det var för tio år sen, säger han. Det viktigaste här är vad det står för och hur vi kan jobba med det tillsammans. 

  

Skolverket stödjer skolorna i att försöka hålla öppna diskussioner med eleverna om rasism.

– Vi vill att lärare vågar lyfta på locken och pratar med eleverna om rasism och främlingsfientlighet men också om värnandet om yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. När det gäller arbetet mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering har rektorn och i slutändan huvudmannen ett stort ansvar. Uttryck av rasism och främlingsfientlighet är tydliga exempel på när skolans värdegrund bryts. Det är uttryck som kan hindra och motverka elevers möjligheter att lära och utvecklas i skolan.

Eftersom förra veckans föreställningar blev inställda har flera skolor inte kunnat se pjäsen. Det gäller bland annat Carlsunds utbildningscentrum i Motala. Barbro Strömberg, en av lärarna beklagar det. Hon skriver i ett mejl:

”Tyvärr blev våra föreställningar inställda så vi har inga kommentarer mer än att vi är besvikna över att inte få se pjäsen, och att det är verkligen tråkigt att yttrandefriheten inte respekteras. Skådespelarna ska ju kunna utföra sitt jobb utan att bli hotade.”