EU:s nyaste medlemsland Kroatien deltog i sitt första EU-parlamentsval. Feministen och professorn Biljana Kasic samt Marko Jurcic, koordinator för Zagreb Pride, analyserar resultatet och hur det påverkar situationen för kvinnor och hbtq-personer i Kroatien.
Kroatien lider av enorma ekonomiska problem och stor arbetslöshet. Över 22 procent av kroaterna är arbetslösa. 50 procent av de unga uppges vara arbetslösa. I EU-valet röstade kroater främst på nationalistiska högerkoalitionen HDZ, som fick 41 procent av rösterna (6 mandat). Den regerande socialdemokratiska och liberala koalitionen kom tvåa och fick knappt 30 procent av rösterna (4 mandat). Valdeltagandet lägre än i de flesta andra EU-länder, enbart 30 procent deltog.
Biljana Kasic är professor vid Centre for Women’s Studies på Zadar Universitetet i Zagreb. Hon verkar inte alls förvånad över valresultatet i sitt land och talar om frånvaron av kvinnofrågan i valkampanjen.
– De flesta feminister i Kroatien blev, vid sidan om frustration över högerkoalitionens seger, dessutom besvikna på vänstern och liberala partier. Trots sin retorik för betydelsen av sociala frågor, misslyckades vänsterkoalitionen med att lyfta och belysa nyckelfrågorna i relation till EU-projektet. Frågor som migrationspolitiken, välfärdssamhällets kollaps, fattigdomen och andra sociala problem togs inte upp. De talade inte det minsta om kvinnofrågor såsom jämställdhet, lika lön, våldet mot kvinnor.
Marko Jurcic, hbtq-aktivist och koordinator för Zagreb Pride ger sin bild av EU-valresultatet.
– Valkampanjen var för det mesta osynlig på grund av de svåra översvämningar som drabbade Kroatien och grannländerna. Men flera kandidater från högerpartierna, såsom Marijana Petir från Kroatiska bönder (som valdes på HDZ-listan) fokuserade på en plattform baserad på ”traditionella värden”, och blev vald till EU-parlamentet. Extremhögerkoalitionen ”Allians för Kroatien” var mindre framgångsrik den här gången och kom inte in i EU-parlamentet. Denna allians bedrev den mest allvarliga och öppet homofobiska retoriken under valkampanjen. Ett av deras huvudkrav är att stoppa statligt stöd till feministiska organisationer och hbtq-organisationer i det civila samhället, de har även begärt att ”Pride March” i Zagreb och Split ska stoppas.
Flest kvinnor valda
De flesta valda representanter från högerkoalitionen i Kroatien (HDZ) som försvarar konservativa värderingar är kvinnor. Professor Biljana Kasic är oroad.
– Det är olyckligt att det är fler kvinnor än män som representerar högerkoalitionen i EU-parlamentet denna period. Det visar sig att det är kvinnor som bär upp de konservativa, eller bättre sagt de öppet rasistiska och homofoba attityderna i Kroatien. Och det oroar mig personligen. De två kvinnor som fått de flesta rösterna i Kroatien är språkrör för några av de ståndpunkter som hålls av ultranationalistiska och nazistiska partierna.
– Att kvinnor väljs i dessa sammanhang bekräftar tesen att jämställdhetsintegrering inte kan lyckas utan en klar feministisk artikulering av ekonomiska och kulturella frågor på en bredare global skala. De nyckelfrågor som ligger som grund för kvinnors underordning och förtryck måste uppmärksammas. Jämställdhet kan inte heller uppnås utan en övertygande kritik och analys av ”nykonservatismen” och konsekvenserna av de allt fler rösterna på högerpolitiken.
Togs några kvinnofrågor upp under EU-valkampanjen?
– Så långt som jag kunnat följa valkampanjen, har ingen fråga rörande kvinnor lyfts som någon särskilt akut fråga. Egentligen har jämställdhetsagendan under de senaste två decennierna avpolitiserats och är i vissa fall helt borta från agendan. Frågor som ett Europa fritt ifrån våld mot kvinnor, demokratisk representation, kvinnors ekonomiska oberoende, Europa som ett omsorgssamhälle, religiösa strukturer skilda från statens angelägenheter eller satsning på icke-vinstdrivande åtgärder för ett humant samhälle, lyste med sin frånvaro. Alltså de frågor som lyfts i svenska Feministiskt Initiativs plattform eller av European Women’s Lobby var helt frånvarande i Kroatien, svarar Biljana Kasic.
Enligt en omfattande undersökning av EU:s människorättsorgan FRA, är andelen Hbtq-personer som känt sig diskriminerad det senaste året i EU-länderna hög. I Kroatien visade det sig handla om 60 procent. I Sverige är motsvarande siffra 35 procent. Förra året Kroatien svarade 65 procent ”ja” på en fråga i en folkomröstning som medförde förbud mot homoäktenskap i Kroatien. Frågan löd: ”Är du för att äktenskapet ska definieras som en livslång förening mellan kvinna och man i den kroatiska författningen?”
Hbtq-aktivisten Marko Jurcic förklarar EU-valvinnaren HDZ:s inställning i denna fråga:
– HDZ var aktivt involverade i att stödja den konstitutionella folkomröstningen om att definiera äktenskapet som enbart en förening mellan man och kvinna. Partier i denna koalition, nu med flest mandat från Kroatien i Europaparlamentet, har alltid haft nära band med katolska kyrkan och dess politik rörande hbtq-rättigheter, mot diskrimineringslagar, samkönade äktenskap, sexualundervisning och provrörsbefruktning. Nyligen har kyrkan och flera partier från HDZ föreslagit ett totalförbud mot abort.
Ett arrogant Europa
Biljana Kasic tycker att Europa har blivit mer mansdominerat och chefsorienterat avsett ett politiskt kallt och arrogant koncept för den nya politiska eliten, bortkopplat från dess medborgare.
Vad tycker du om Sveriges feministiska parti Fi som nu skickar en feminist till EU-parlamentet? Tror du att Soraya Post kan göra någon skillnad i det Europa du beskriver?
– Jag är så glad att en kvinna från Fi nu skickas som representant till parlamentet. Jag har följt partiet och dess ledare Gudrun Schymans arbete under de senaste två decennierna. Jag beundrar partiets envishet och konsekvens i den vänsterfeministiska inriktningen. Soraya Post är ett utmärkt val, tack vare hennes långtidsaktivism för mänskliga rättigheterna samt hennes mod i kampen för etniska minoriteters rättigheter inom en bredare feministisk plattform i Sverige. Men det finns många potentiella hinder inför feministiska mål inom det nuvarande EU-parlamentet. Utan starkt stöd från andra vänsterorienterade allianser inom och utanför Europa, blir hennes framgångar marginella, svarar Kasic .
Vad ska göras nu, vad kan feministers och hbtq-personers rörelser göra?
– Enligt min uppfattning skulle bara ett sammanhållet feminist-vänster-program kunna utmana den ökande homofoba, nationalistiska anti-migrantpolitiken runtom Europa genom att tydligt ta itu med brödraskapet av mansdominerade storföretags politiskt hegemoniska diskurs. Kritiken måste baseras på de kritiska perspektiven i periferierna, det vill säga Östeuropa, kvinnor, ”arbetarslavar”, migranter, minoriteter av alla former, säger feministen professor Kasic från Zagreb.
– Vi behöver börja kartlägga konservativa partiers aktiviteter och deras nätverk, särskilt relationerna mellan dessa högerpolitiska partier, religiösa grupper och pseudoorganisationer som används som deras frontfasad. Vi måste utbyta information och samarbeta mer med andra europeiska feminist- och hbtq-organisationer kring dessa frågor, säger koordinatorn för Zagreb Pride, Marko Jurcic.