I söndags röstade schweiziska folket nej till den nödvändiga fonden för att finansiera köpet av 22 Jas Gripen-plan från Saab. En majoritet av de röstande, 53,4 procent, har tagit tydlig ställning för att de tio miljarder schweizerfranc som affären totalt skulle kosta i stället bör investeras i civila områden. För första gången har en stridsflygsaffär avgjorts i en folkomröstning och det är även första gången Schweiz röstar emot militarisering.

Detta trots svenska statens omfattande lobbyarbete för ja-sidan. I februari avslöjade Ekot att Sverige hade ”Bruttolista AB Sverige”, en hemligstämplad plan med stödaktiviteter i syfte att värma schweiziska hjärtan för svenska stridsflygplan. Planen har bifogats till flera brev som har skickats från Sveriges ambassadör i Schweiz, Per Thöresson, till högt uppsatta personer på regeringskansliet, Utrikesdepartementet och försvarsmyndigheter. I ”Bruttolista AB Sverige” listar Thöresson bland annat Luciamottagningar, konserter med Anni-Frid Lyngstad, svensk konst, Jas-uppvisningar och riktade intervjuer i schweizisk media. Även personer som ska påverkas, argumentationshjälp, möten samt information om att USA och Storbritannien gett sitt godkännande ”under radarn” för kampanjen listas i de hemliga dokumenten.

Tvingades be om ursäkt

Thöresson skriver att Schweiz nationalkonservativa förbundspresident och tillika försvarsminister Ueli Maurer har bett om svensk hjälp i det fördolda. ”Maurer är mycket tydlig. I själva kampanjen är vi inte välkomna. Den måste föras – och vinnas – av schweizare”, skriver ambassadören. Som en del i kampanjen är det av yttersta vikt att schweizisk tv är på plats i Mora när Maurer åker Vasaloppet. Maurer vill att ”det ska vara lustfyllt” och han vill se Gripen ”i luften över Schweiz åtminstone var 6:e till 8:e vecka”. I ett av Gripenbreven beskriver Thöresson den kristdemokratiska parlamentsledamoten Ida Glanzmann som ”inte karismatisk, men kvinna, vilket är bra”.

Ekots avslöjande blev en stor nyhet i Schweiz. Reaktionerna var så kraftiga och fördömande att det kristdemokratiska partiet CVP hoppade av ja-kampanjen. De 200 000 schweizerfranc (1,4 miljoner kronor) som Saab betalat ut till ja-sidan betalades tillbaka. Svenska ambassadören fick be Glanzmann om ursäkt. Som tidigare nämnts blev söndagens folkomröstning den första vari den schweiziska fredsrörelsen vann. 2011 röstade Schweiz nej till hårdare vapenkontroll och avskaffande av värnplikten. Svenska regeringen har haft höga förhoppningar om Jas-ja-kampanjen eftersom den leddes av ”Verein für eine sichere Schweiz”, föreningen som vann värnpliktsomröstningen för tre år sedan.

Kvinnoförtryck med anor

Milisarmén förvarar gevär och uniformer hemma i garderoben trots att Schweiz inte har deltagit i väpnad strid sedan Napoleonkrigen. Dödskjutningar under familjebråk är vanligt förekommande i edelweissens edsförbund. 2006 sköts till exempel skidåkerskan Corinne Rey-Bellet ihjäl av sin make. Mördaren dödade även hennes bror och skottskadade hennes mor svårt innan han sköt ihjäl sig själv med garderobsgeväret.

Förra året sa Ueli Maurer i direktsändning till en kvinnlig journalist ”Vår säkerhet är viktigast för er, vårt samhälles svagaste. Mannen som gör militärtjänst är redo att beskydda de svagaste, kvinnor, åldringar och småbarn.” Kvinnogrupper protesterade. Maurers stab hävdade att förbundspresidenten inte är så bra på franska och att det rörde sig om en språkförbistring. Dock talade försvarsministern sitt modersmål tyska när han förra månaden argumenterade för ett Gripenköp med liknelsen ”Hur många redskap som är över 30 år gamla har ni hemma? Hos oss finns det inte många utom naturligtvis kvinnan som sköter hushållssysslorna.”

Maurers uttalanden sticker egentligen inte ut så mycket. De är rätt typiska för alpin machismo. Schweiziska kvinnor fick rösträtt på federal nivå först 1971. På kantonal nivå har kvinnor fått rösträtt vid olika årtal. Appenzell Innerrhoden var den sista kantonen som införde kvinnlig kantonal rösträtt 1990. Fram till 1985 var en schweizisk kvinna enligt lag bunden att ha sin makes godkännande för att förvärvsarbeta och för att ha egna pengar på banken.

Motköpskontrakt ligger kvar

Vad de flesta svenska medier utelämnar är att folkomröstningen också gällde ett initiativ från Schweiz största fackliga centralorganisation, SGB/USS, om en lagstadgad minimilön på 22 schweizerfranc (160 kronor) per timme före skatt. Per Thöresson varnar i ett av sina Gripenbrev för att initiativet ”kommer att locka vänstersympatisörer till urnorna.” Lagförslaget röstades ned av 76,3 procent av väljarna. Så i den frågan hade förbundsrådets (regeringen) och landets arbetsgivarorganisationers valkampanj avsedd verkan.

Folkomröstningens resultat kommer även att få effekter i Sverige. Riksdagen har sagt ja till ett svenskt köp av 60 Gripenplan, men bara på villkor att en annan stat också beställer minst 20 plan och delar utvecklingskostnaderna. Det faktum att schweiziska flygvapnet förordade just Gripen har orsakat ökat internationellt intresse för Saab. Brasilien förhandlar i dagsläget med Saab om ett köp av 36 Jas Gripen. De motköpskontrakt som Saab har tecknat med 130 schweiziska företag ligger kvar. Enligt Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har Gripenprojektet redan kostat de svenska skattebetalarna cirka 130 miljarder kronor.