Världsbankens årliga kartläggning över antal förvärvsarbetande kvinnor i världen har kommit. Den visar att kvinnors andel på den offentliga arbetsmarknaden har ökat under 2000-talet. Ulrika Hagström, TCO, välkomnar Världsbankens ansats att följa kvinnornas förvärvsfrekvens.
Världsbankens årliga kartläggning över antal förvärvsarbetande kvinnor världen över är nu publicerad. Sverige ligger bland de länder där större antal kvinnor arbetar, men inte i toppen. 60 procent av svenska kvinnor är sysselsatta i den formella arbetsmarknaden.
Världsbankens siffror visar att i de flesta länder i världen, har andelen kvinnor i arbetsmarknaden ökat under 2000-talet. I en del länder i Afrika och Asien är antalet arbetande kvinnor överraskande högt. I Tanzania handlar det om 88, Rwanda 87 procent, Zimbabwe 83 procent, Uganda 76 procent och Vietnam 73 procent.
Ulrika Hagström är samhällspolitisk utredare på TCO med ansvar för jämställdhets- och HBT-frågor. Hon menar att anledningen till dessa höga siffror i jämförelse med Sveriges 60 procent är att Världsbankens statistik innefattar kvinnor från 15-årsålder.
– I Sverige kommer kvinnorna i genomsnitt till arbetsmarknaden senare vid 20-årsåldern, hälften börjar arbeta efter gymnasium som är vid 18. Så Sveriges statistik behöver inte vara sämre än dessa länder. Men Världsbankens databas är en bra källa för att undersöka tillståndet i världen och se hur utvecklingen också gått framåt i andra delar av världen. Världen blivit sämre när det gäller arbetslöshet och fattigdom, men den har gått framåt när det gäller till exempel flickors utbildning i många länder.
Ulrika Hagström tycker att det intressanta med den omfattande databasen, som registrerar olika variabler när det gäller kvinnor, är att Världsbanken ägnar sig åt den här typen av analyser.
– Att Världsbanken inser att kvinnors självbestämmande och arbete är nyckel för att åstadkomma hållbar tillväxt. Att bättre jämställdhet underlättar ekonomiskt effektivitet och andra utvecklingar i samhället. Både Världsbanken och EU som är i stort mansdominerade institutioner börjar inse vikten med jämställdhet i relation till ekonomisk tillväxt.
Siffrorna som världsbankens statistik presenterar handlar om kvinnors arbete inom den formella arbetsmarknaden. Medan majoriteten av världen kvinnor är sysselsatta i den oreglerade arbetsmarknaden och informella sektorer.
– I många delar av världen arbetar kvinnor ofta som hembetjänt, gatuförsäljare eller tillverkar hemifrån. Dessa arbete registreras inte. Därmed räknas inte heller den obetalda hemarbetet i statistiken.
När det gäller deltidsanställda kvinnor säger Hagström att hos TCO medlemmar finns ingen oroande trend till ökade antal deltidsarbetande kvinnor.
– Men på EU-nivå visar rapporter att kvinnors arbetstider har minskats, färre arbetstider även för deltidsarbetande rapporteras. Detta gör att kvinnorna blir mer drabbade av ekonomiska kriser i delar av EU.
En undersökning publicerad 2011 visar att kvinnor är överrepresenterade när det gäller deltidsanställning inom EU. År 2010 var siffran 31,6 procent av arbetande kvinnor i jämförelse med 7.9 procent av männen. Rapporten visar att på grund av ekonomiska krisen i EU sedan 2008 har flera av deltidsanställda kvinnor tvingats gå ner i arbetstid.
Världsbankens databas visar också att i MENA-regionen är antalet arbetande kvinnor lägst i världen. En artikel i Washington Post skyller detta främst på kulturella aspekter liksom slöjbärande. Att kvinnornas val av klädsel inte respekteras, tolkas av skribenten som en viktig orsak bakom deras exkludering från arbetsmarknaden. Fast det inte nämns andra mer avgörande faktorer som krig, militärinvasion, ockupation och massarbetslöshet. Faktorer som cementerar barriärerna trots kvinnornas relativt höga utbildningsnivån i regionen. Statistiken visar att en del islamiska länder har relativt höga antal kvinnor på arbetsmarknaden. Ett exempel är Förenade Arabemiraterna där 47 procent av kvinnorna förvärvsarbetar.