Regeringen vill i budgeten som prövas imorgon anslå 60 miljoner kronor under fyra år för forskning om kvinnors arbetsmiljö. En omfattande kunskapsammanställning som presenteras på arbetsmiljöforskning.se visar att behovet är stort och att det är den segregerade arbetsmarknaden samt bristen på jämställdhet i arbetsfördelningen som orsakar större belastningsbesvär hos kvinnor än hos män.
Eva Ekelöf, på Arbetsmiljöforskning.se, har intervjuat Sven Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, om Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning Belastning, genus och hälsa i arbetslivet.
I rapporten, som Mathiasen arbetat med, framgår att kvinnor och män får i stort sett samma belastningsbesvär och i lika stor utsträckning när de utför samma arbetsuppgifter som män. Vilket de sällan gör:
– Vi blev verkligen konfunderade när vi såg så tydligt att män och kvinnor inte bara har olika yrken, utan att de också har olika arbetsuppgifter i samma yrke. Och även om de gör exakt samma sak blir belastningen ändå olika, säger Svend Erik Mathiassen till Arbetsmiljöforskning.se.
Det sistnämnda kan bero på att kvinnor verkar använda en större del av sin maximala muskelstyrka vid repetitivt arbete och även vid datorarbete, så att ansträngningen blir större.
Dessutom visar rapporten att om en man eller en kvinna tar ett jobb i ett yrke som är dominerat av det andra könet, får hen andra arbetsuppgifter. Bland annat har kvinnor lättare, stillasittande och repetitivt arbete när de arbetar inom byggsektorn.
Ett annat exempel som tas upp är att kvinnor inom till exempel fiskeindustrin sitter vid bandet och rensar fisk med snabba, repetitiva handrörelser, medan männen hämtar lådor, lastar dem och kör bort dem.
Anpassning släpar efter
I bland annat vårdyrken upplever kvinnor en högre psykosocial belastning än män, och för kvinnor är arbetet styrt i högre utsträckning, ofta av en annan människas behov. Biologiska skillnader mellan könen spelar ingen större roll för att förklara den ojämställda arbetshälsan, enligt Mathiassen, vilket han ser som överraskande.
Däremot kan det faktum att dimensionerna på arbetsstationen och på verktygen ofta anpassats till en genomsnittlig man ha betydelse.
– Det är klassisk ergonomi att anpassa arbetsverktyg och arbetsplats till olika personer, det står till och med i arbetsmiljölagen, men stora delar av arbetslivet har ännu inte kommit så långt, säger Mathiassen till Arbetsmiljö.se.
Samtidigt tror han att det arbetet kan vara lättare än att göra en genusanalys av arbetsuppgifterna och spåra upp fördomarna.
