Den nya forskningen har utförts av Johanna Rickne och Olle Folke vid Columbia University och Institutet för näringslivsforskning, tillsammans med Torsten Persson vid Institutet för internationell ekonomi och Tim Besley vid London School of Econimics, och bygger på sammansättningen av socialdemokratiska kommunfullmäktigegrupper mellan 1988 och 2010. Forskningen visar alltså att könskvoteringen ledde till högre kompetens bland män medan kvinnors kompetens består. Det innebär att den låga andelen kvinnor i partigrupperna inte berodde på bristande kompetens eller vilja hos kvinnorna, utan medelmåttiga manliga ledares prioriteringar.

– Vår hypotes är att mediokert manligt ledarskap gynnas i sin egen överlevnad genom att omge sig med andra mediokra män, säger Johanna Rickne.

Argument mot kvotering felaktiga

Två vanliga argument mot kvotering brukar vara att kvotering av kvinnor kommer innebära sämre kompetens på arbetsplatsen. Detta skulle då sedan föra med sig att de kompetenta männen som redan jobbar på arbetsplatsen känner sig negativt särbehandlade och därför skulle byta arbetsplats. Den nya forskningen visar alltså att de argumenten är felaktiga.

– Det vi ser i vår forskning är att kompetenta män och samarbete med kvinnor går hand i hand, säger Johanna Rickne.

Rickne menar att de mer kompetenta männen jobbar bättre ihop med kvinnor och har lättare för jämställdhet än de mediokra männen. Detta resultat syns när forskarna jämför sammansättningen av Socialdemokraternas kommunfullmäktigegrupper innan kvoteringen infördes. Grupper med fler kvinnor hade också mer kompetenta män. En möjlig förklaring kan vara att de medelmåttiga männen känner sig hotade av kvinnorna.

Kvotering kan tvinga till förändring

Forskningen gäller politiken, vilket innebär att Rickne kan inte dra några generella slutsatser om kvotering utifrån resultaten i studien. Däremot konstaterar hon att ett av de stora problemen med att få till jämställd rekrytering i till exempel näringslivet är att rekryterare inte lyfter blicken och söker bredare efter kompetensen. Johanna Rickne menar att kvotering är en metod som skulle kunna tvinga rekryterarna i fler sammanhang än politiken att förändra sina vanor.

– Det är ett jättestort problem om valberedningar, eller rekryterare i fallet med bolagsstyrelser, har ett blickfång som begränsas till en snäv krets av personer. Om de som rekryterar inte ser att det finns fler kompetenta kvinnor än de som redan sitter där, leder det naturligtvis till svårigheter att rekrytera fler kvinnor.