– Jag blir inte förvånad, för varför skulle mediebranschen vara annorlunda mot andra branscher? Undersökningar visar ju gång på gång att kvinnor tjänar mindre än män. Det hade varit en större nyhet om det visade sig att kvinnor och män tjänade lika mycket, säger chefredaktören för tidningen Svensk Bokhandel Tove Leffler, som har tagit del av slutsatserna i Scoops lönekartläggning som presenterades i veckan.

Det har gått sju år sedan hon själv skrev om ojämställdheten inom den grävande journalistiken i Föreningen Grävande Journalisters tidning Scoop. Artikeln hade rubriken ”Machoreservatet” och handlade om SVT:s uppdrag granskning. Ett 20-tal kvinnliga reportrar vittnade om lägre lön, om idéer som ignorerades och kompetens som undervärderades.

Även i Scoops senaste granskning lyfts SVT fram som ett exempel. Uppdrag Gransknings Janne Josefsson är den enda på listan som har en taxerad inkomst på över en miljon kronor om året, vilket nästan motsvarar vad hans kollegor Karin Mattisson och Sophia Djiobaridis tjänar tillsammans. Hur mycket av Josefssons inkomst som kommer från annat håll såsom bokförsäljning och liknande, framgår inte, men Janne Josefsson har själv motiverat sin höga lön med hänvisning till exempelvis Förtroendebarometern och populäritetsundersökningar i Expressen/GT och tidningen Resumé.

Individuella argument skymmer strukturen

En SVT-reporter som Scoop har pratat med menar att de individuella argumenten ofta skymmer den ojämställda strukturen. Att det alltid tillåts handla om enskilda fall, enskilda personer, enskilda specifika omständigheter. En bild som Tove Leffler känner igen.

– Det går alltid att hitta ursäkter för ojämlikheter. Och det är vad den feministiska kampen handlar om, att vi inte ser mönstret för att vi är mitt i det. När jag pratar med folk som har en skeptisk inställning till feminism måste jag förklara att det handlar om att vi alla är uppvuxna i ett samhälle med ett system där vi inte ens ser våra egna mönster. Och det är klart att det är så även på SVT, att de inte ens tänker på att de ger fördelar till männen.

SVT:s HR-direktör Helène Sahlin håller inte med.

– Totalt sett har vi helt jämställda löner. Vi har vissa yrkesgrupper där löneskillnaderna är större, både till för- och nackdel för kvinnorna. Vi har ett ständigt fokus på denna fråga, just för att den är så viktig. SVT vill och skall vara ett jämställt företag!

Bristfällig metod

Lönegranskningen som Scoop har gjort får också kritik för att brista i metod. Sandra Foresti undervisar på Journalisthögskolan (JMG) i Göteborg och har tidigare arbetat med grävande journalistik bland annat på Nyhetsbolaget/TV4. Hon tycker att det finns flera problem med granskningen.

– Jag tycker inte att man kan dra några slutsatser av undersökningen eftersom man inte kunnat presentera sin urvalsmetod, det vill säga vilka kriterier de har använt för att journalister ska komma med på listan över ”grävare”, säger hon.

I artikeln står det att ”I Scoops lista finns de flesta av de senaste årens guldspadevinnare, några andra profilerade reportrar och tunga chefer samt personer med nyckelposter i Grävföreningen och chefredaktörerna för de medier som granskar medier”. Fredrik Nejman, redaktör för tidningen Scoop, tycker att det redovisas tillräckligt tydligt hur urvalet gått till.

– Det är alltid svårt att få till ett bra och någorlunda representativt urval, säger han och fortsätter:

– Man måste vara medveten om att det här är journalistik, inte vetenskap eller en lönekartläggning inför en facklig förhandling. Hur man än vrider och vänder på det blir det en viss subjektivitet. Journalistik handlar mycket om att välja och att välja bort.

Sandra Foresti misstror inte granskningens slutsats, det vill säga att kvinnor som jobbar med grävande journalistik tjänar mindre än sina manliga kollegor. Hon skulle snarare bli förvånad om så inte var fallet.

– Men att med en bristfällig metod försöka dra detaljerade slutsatser om summor och löneskillnader i kronor är problematiskt och framför allt är det synd på en så viktig fråga.

Fredrik Nejman är trots kritiken nöjd med effekten som granskningen har fått.

– Den visar tydligt att män tjänar mer än kvinnor, så skulle det vara även om vi strök de fem och lyfte in de sju och så vidare. Vi visar ju tydligt på ett strukturellt problem, säger han.