Lilla Hjärtat har uppfattats som ”blackface” (en vit skådespelare som målar ansiktet svart för att underhålla en vit publik) och ”pickaninny” (ett nedvärderande beteckning som refererar till svarta barn). Figuren liknar, enligt kritikerna, de rasistiska nidbilder av svarta som var vanligt förekommande under 1900-talet.

Stina Wirsén bemötte kritiken i en artikel på DN Kultur och framhöll att hennes intention inte alls hade varit att göra en rasistisk nidbild av svarta. Senare valde hon dock att stoppa försäljningen av böcker med Lilla Hjärtat.

Bibliotekarien Torbjörn Nilsson menar att biblioteket ska vara ett demokratiskt forum där alla kan känna sig välkomna, inte obekväma, när de lånar eller läser en bok. De som besöker Malmö Stadsbibliotek kommer från alla möjliga olika etniciteter och bakgrunder, därför har biblioteket startat en referensgrupp för att få in olika perspektiv kring sitt arbete för mångfald.

– Vi här på biblioteket är inte riktigt representativ för den mångfald som finna här i Malmö. Vi startade den här gruppen för att vi ville få in lite fler perspektiv kring vårt arbete, säger Torbjörn Nilsson till Sydsvenskan.

I referensgruppen finns representanter från olika organisationer som aktivt arbetar med diskriminerade gruppers intressen, bland annat Interfem, en organisation för kvinnor och transpersoner som blir rasifierade, Afrosvenskarnas forum för rättvisa och Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö. Referensgruppen hade, på initiativ av biblioteket, sitt första möte i våras.

– Diskussionen kring Lilla Hjärtat har varit uppe flera gånger, men nu valde vi att ta bort dem. Vi ska diskutera beslutet i ett kommande möte med vår referensgrupp, berättar Torbjörn Nilsson.

Meningstvisterna om karaktären Lilla Hjärtat började i samband med lanseringen av Stina Wirséns och Linda Hambäcks film ”Liten Skär och alla små brokiga” 2012 och rasismdebatterna kring Tintin i Kongo.