Ett politiskt beslut taget i Kommunfullmäktige år 2011 innebar att åtta och en halv miljon kronor skulle användas för att kickstarta jämställdhetsarbetet i Malmö kommun. Under 2012 och 2013 har flera olika förvaltningar och stadsdelsområden i Malmö delat på pengar för att förändra sin verksamhet på ett sätt som gör att jämställdhetsfrågor blir en självklar del av allt arbete i flera olika förvaltningar.

– Det handlar både om kommunen som arbetsgivare men också som servicegivare, säger Martina Skrak, vänsterpartistisk kommunpolitiker i Malmö.

Malmö styrs av Socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och vänstern. Vänsterpartiet är ansvariga för kommunens jämställdhetsarbete.

– Jag är jättestolt över de resultat som den här satsningen har visat. Arbetet går framåt. Nästa steg för mig är att fler medborgare ska börja ställa krav också. Som förälder ska man till exempel kunna gå till sitt barns förskola och fråga hur de arbetar med jämställdhetsfrågor. Frågan ska bli allas, inte bara de som arbetar inom kommunen, säger Martina Skrak.

Långsiktiga mål

Verksamheter som sökt pengar ur den åtta och en halv miljon kronor stora potten har varit tvungna att använda pengarna till ett långsiktigt arbete med jämställdhetsfrågor. Det har alltså inte varit frågan om några projekt.

– Pengarna har använts på ett sätt som förändrar verksamheten på sikt. Det har inte handlat om några tillfälliga punktinsatser. Det är nu meningen att de verksamheter som använt sig av stödet ska kunna föra vidare sina kunskaper till liknande ställen.

Resultatet av jämställdhetsarbetet har presenterades nyligen i en rapport som företaget Demokrati konsult har tagit fram. I rapporten lyfts ett par olika exempel på hur arbetet sett ut. I många verksamheter har en jämnställdhetsanalys använts. I analysen bryts statistik ner för att se om kvinnor och män behandlas på ett likvärdigt sätt. Och om de inte gör det – på vilka punkter skiljer sig bemötandet åt.

I rapporten går att läsa att det, efter att det gjorts en jämställdhetsanalys, gick att se stora skillnader i vad som förväntas av män och kvinnor i anhörigvården inom äldreomsorgen.

– Det gick att se att fruar och döttrar till män som vårdades förväntades ta mycket större ansvar för anhörigvården än vad det förväntades av män att ta hand om sjuka kvinnor. När vi ser sådana mönster är det enklare att förändrar dem, säger Martina Skrak.

Ändrade arbetssätt

Ett annat exempel från rapporten är hur personalen på en fritidsgård i Malmö ändrade sitt arbetssätt efter att resultatet av jämställdhetsanalysen visat att arbetsuppgifterna på fritidsgården delades upp efter stereotypa könsroller. Den del av personalen som är kvinnor skötte arbetet i till exempel caféverksamheten, samtidigt som männen arbetade med idrottsaktiviteter.

– Det var inte meningen att det skulle bli så, men efter att ha använt sig av jämställdhetsanalys kunde de belysa att det var så och därefter omfördela arbetsuppgifterna. Det sänder i sin tur ut andra signaler till ungdomarna som besöker fritidsgården, säger Martina Skrak.

När en jämställdshetsanalys används tas statistik fram uppdelat efter kön. I verktyget Malmö stad använt mäts statistiken efter att det finns två kön, män och kvinnor.

– Vi använder oss av binär statistik eftersom det juridiska systemet ser ut så. Det går bara att få fram statistik från till exempel vem som får socialbidrag efter juridiskt kön. Det kan synliggöra vissa skillnader, mellan män och kvinnor som är viktiga att få fram. Men jag är fullt medveten om att alla malmöiter såklart inte definierar sig som män eller kvinnor. Det har varit viktigt att få med det i statistiken också. När vi själva använt oss av enkäter har vi alltid med ett eller två alternativ för att definiera sitt kön förutom ”man” och ”kvinna”, säger Martina Skrak.

Utbildat 1000 chefer

Enligt Martian Skrak har de flesta förvaltningar som deltagit i arbetet varit nöjda och tyckt att jämställdhetspotten lyft deras arbetsplats.

– På fritidsförvaltningen till exempel, var det nästan bara män som sökte arbeten som vaktmästare på olika idrottsanläggningar. Då började man titta på hur annonserna för jobben såg ut. Det räckte med att ändra språket i annonsen och med en gång tilltalade arbetet även kvinnor.

Det har i Malmö stad under de två senaste åren satsats på att de drygt 1000 cheferna som arbetar för kommun ska utbildas i jämställdhetsfrågor. Martina Skrak tror att de är viktiga att ha med sig för att få till en förändring.

– Chefer måste vara drivande i sådana här frågor för att det ska kunna genomsyra hela arbetsplatsen. Det handlar till exempel om ekonomi, var och på vilket sätt fördelas pengar. Vi har hållit utbildningar i ”gender budgeting” under denna period. Det är väldigt viktigt att vara medveten om att hur pengar fördelas ger män och kvinnor olika förutsättningar om man inte tänker efter innan. Jämställdhet handlar inte om tyckande utan om kunskap, säger Martina Skrak.

Hon ser jämnställdhetspotten som använts under 2012 och 2013 som en kickstart på arbetet med att Malmö ska bli helt jämställt mellan män och kvinnor 2020.

– Det räcker såklart inte hela vägen. Men vi måste börja och vi måste vara drivande för att nå vårt mål.