Kulturrådet delar varje år ut bidrag till en mängd olika kulturella verksamheter. Senast i december har andra fördelningen gjorts av det så kallade fonogramstödet. Det handlar om bidrag till produktion, distribution och marknadsföring av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla fonogram, det vill säga inspelad musik som ges ut på fysisk skiva eller digitalt. Totalt har det under 2013 beslutats om 7,9 miljoner kronor i fonogramstöd till 140 produktioner.

Stödet avser ett specifikt alster, till exempel ett album. En sådan produktion inbegriper i de flesta fall flera individer, som är mer eller mindre synliga i den slutliga produkten. En kvinnlig frontfigur kan backas upp av enbart manliga musiker och tekniker. Materialet kan vara skrivet av olika personer. En orkester kan bestå av en majoritet kvinnor, men de framför ett verk av en manlig kompositör och leds av en manlig dirigent.

Från de offentliga uppgifter som finns på kulturrådets hemsida, som i princip innehåller bolagsnamn, artistnamn och produkttitel, och som alltså inte avslöjar exakt hur många män och kvinnor som står bakom produktionen, kan ändå utläsas en tydlig mansdominans. Denna bekräftas av den statistik från Kulturrådet som Feministiskt Perspektiv tagit del av.

Mångsidighet vad gäller alla verk är ett mål

Eftersom kulturrådet ska sträva ”efter mångsidighet vad gäller verk, artister och upphovsmän” ska det bland annat uppges i bidragsansökan hur många män respektive kvinnor som är inblandade i produktionen. Det är dessa uppgifter som ligger till grund vid bedömningarna. Däremot framgår inte av dessa siffror exakt vilken roll som avses, den enda distinktion som görs är andelen kvinnor och män i konstnärlig ledning, jämfört med den totala förekomsten. Antal kvinnor/män avser totalt antal medverkande på produktionerna och kvinnor/män i konstnärlig ledning avser personer som haft störst inflytande över det musikaliska resultatet, till exempel kompositör, textförfattare, arrangör eller producent i vissa fall.

— Man ska känna till att dessa siffror är vad de sökande själva anger och inte något vi på Kulturrådet beräknar, förklarar Jakob Uddling, som är handläggare på avdelningen för konst och kultur. När det gäller personer i konstnärlig ledning måste namn och funktion anges, men det kan hända att det missförstås vilka som ska räknas med som inblandade i hela produktionen. Och det är ju känt att vi strävar efter jämställdhet i vår bidragsutdelning, så visst kan folk försöka överdriva. Men vi har ingen möjlighet att kontrollera alla uppgifter.

2013 inkom 556 ansökningar som sammanlagt omfattade 5102 personer. Andelen män uppgick till 67,4 procent och andelen kvinnor till 32,6 procent. 140 anslag beviljades, 35,4 procent gick till kvinnor och 64,6 procent till män. Andelen kvinnor har således ökat något från 32,3 procent 2012 och 29 procent 2011.

När det gäller andelen kvinnor i konstnärlig ledning är siffrorna aningen mindre jämställda, med 29, 6 procent kvinnliga sökande, som blivit 31,1 procent beviljade anslag. År 2011 var motsvarande siffra 26 procent medan den 2012 var 32,2 procent.
Det totala antalet kvinnor i samtliga ansökningar har ökat från 26 procent 2011 över 29,7 procent 2012 till fjolårets 32,6.

Framsteg i bred genre

Graden av jämställdhet skiljer sig också åt mellan olika genrer, och enstaka ansökningar med många medverkande, som storband inom jazz eller orkestrar, kan påverka statistiken en hel del. Jazzen är extremt mansdominerad, 85 procent av de sökande är män. Högst andel kvinnor återfinns i den västerländska konstmusiken, 43 procent, följt av barnmusik och visa, 41 respektive 40 procent.

— Populärmusiken är den bredaste genren och står för största andelen ansökningar. Där har jämställdhetssiffrorna i bidragsgivningen förbättrats tydligt de senaste åren, säger Jakob Uddling.

2013 var 31 procent av de sökande inom denna genre kvinnor, och för de beviljade anslagen steg siffran till 37 procent. Kvinnorna i konstnärlig ledning är dock färre. Här uppvisar barnmusik, elektroakustisk musik och visa de mest positiva siffrorna. Folkmusiken sticker å andra sidan ut som mest mansdominerad efter jazzen, med 29 procent kvinnliga sökande, som blev 24 procent av de beviljade bidragen.
Det finns också ett bredare mångfaldsperspektiv, där bidragsgivningen ska spegla det svenska samhället i stort.

Jämställdhetsmålet har inte uppnåtts

— Jämställdhet och mångfald är kulturpolitiskt prioriterat och ska tas hänsyn till i besluten. Innan beslut tas diskuterar arbetsgruppen som bedömer ansökningarna det beslutsförslag som ligger, och tittar då specifikt på jämställdhets- och mångfaldsfrågan – hur ser spridningen ut, utifrån genre, kön och geografisk spridning. Vad gäller etnisk mångfald är det inte något som anges i ansökningsblanketten, och det är därför svårare att säga något om. Men jag kan konstatera att vissa genrer med hög grad av invandrade svenskar, till exempel hip hop, tyvärr lyser med sin frånvaro inom fonogramstödet.

Kulturrådet har antagit en jämställdhetsstrategi där ett uppsatt mål är att bidragsfördelningen inte ska differera mer än 60-40 åt något håll vad gäller kön. Målet är således inte helt uppnått.

— Men det kan ändå konstateras att jämställdhetssiffrorna i stort rört sig långsamt men tydligt i en positiv riktning 2011-2013, vilket förstås är glädjande, säger Jakob Uddling.