”Jag har skrivit en bok om klimatförändringar för människor som vanligtvis inte läser böcker om klimatet”, säger den kanadensiska författaren och vänsteraktivisten Naomi Klein som precis har släppt sin tredje bok This Changes Everything, Capitalism vs. The Climate.

Och som titeln antyder är det det kapitalistiska systemet som står i fokus snarare än klimatet. Klein vill visa hur det rådande ekonomiska systemets inbyggda logik och begränsningar har lett till och fortsätter leda till en katastrofsituation för både miljö och människor. Eller som hon själv uttrycker det: ”kapitalismen är i krig med planeten”.

Hon menar också att allt vi hittills har prövat, från världsomspännande klimatavtal till miljörörelsens samarbete med företag och fokus på förändringar på individnivå, inte har funkat.
Utsläppen av växthusgaser ökar dramatiskt och de tecken vi redan ser i form av smältande glaciärer, höjda havsnivåer, extrema temperaturer, torka och översvämningar är alla varningssignaler vi bör ta på allvar och inget vi kan vifta bort som enskilda naturkatastrofer, enligt Klein.

Vänsterns lysande stjärna Naomi Klein, som omtalas som den intellektuella vänsterns tronföljare till Noam Chomsky, har sagt att hon länge tvekade att ta tag i ämnet eftersom hon tyckte att det verkade för tekniskt och därför togs bättre om hand av miljövetarna. Men under sitt socialt och politiskt medvetna journalistiska arbete och inte minst efter den förra boken, Chockdokrinen (2007), som slutade i naturkatastrofernas spår efter stormen Katrina, kände hon att det var oundvikligt.

Jag träffar henne en tidig söndag morgon på en av årets första höstdagar på Brooklyn Book Festival i New York. Hon är där tillsammans med sin man, tv-personligheten och dokumentärfilmaren Avi Lewis och den tvååriga sonen Toma. Om en stund ska hon kliva upp på scenen, som håller på att byggas upp på festivalområdet, och samtala om boken med The Nations Betsy Reed.

– Klimatförändringarna förändrar allting och det krävs radikala politiska och ekonomiska förändringar – och det snabbt, svarar Klein på frågan om vad bokens titel syftar på.

Vi är på väg mot en global temperaturhöjning på mellan 4 och 6 grader, trots att målet för världseliten ligger fast på 2 grader – något som börjar te sig orealistiskt. Enligt många forskare är tröskeln för en temperaturhöjning på 2 grader kritisk för att undvika allvarliga klimatförändringar. Tippar vi över den gränsen är vi på väg mot en klimatkatastrof omöjlig att förutse vidderna av.

Att effektivt stoppa och aktivt bekämpa klimatförändringarna är oförenligt med en fortsatt tro på och strävan efter ständigt tillväxt, resonerar Klein. Vi kan inte fortsätta konsumera mer och i samma omfattning som nu för vi lever redan på lånade resurser, säger hon.
Enligt Klein behövs ett ordentligt systemskifte. Det skulle i sin tur kräva en dramatisk ideologisk skiftning i vår västerländska kultur, vilket kanske är den svåraste utmaningen.

Dålig tajming

Så hur kunde vi låta det gå så långt? Klein radar i boken upp flera anledningar som alla har att göra med dålig tajming för klimatet. Klimatförändringarna kom upp på agendan i slutet av 80-talet samtidigt som en nyliberal marknadspolitik drevs igenom med full kraft runt om i världen.
Enligt Klein sitter i dag politiker och världens mäktigaste bolag – de fossila bränslebolagen – i samma båt. Det har skapat en beroendesituation som gör att politikerna har händerna bakbundna i förhållande till företagsjättarna.

I allians med bolagen finns de mäktiga klimatförnekarna – de flesta återfinns bland de amerikanska republikanerna – vars högsäte är tankesmedjan Heartland Institute i Chicago. Klein som har besökt dem flera gånger beskriver dem som marknadsfundamentalister som ägnar sig åt att främja och lobba för marknadslösningar. Och de har, enligt Klein, gjort det med framgång.

En annan faktor är teknikutvecklingen och vår tids övertro på tekniken som lösningen på alla problem. Hon beskriver det som om vi alla bara väntar på att någon annan ska lösa problemen åt oss, istället för att se vår egen roll.

Även miljörörelsen får sig en känga. Klein menar att det var många bland de stora miljörörelserna, som hon kallar ”Big Green”, som valde att arbeta tillsammans med istället för mot de stora företagen, vilket inte har lett till något positivt för klimatet. Snarare har det hjälpt företagen att bättra på sitt varumärke, enligt henne.

Dessutom kritiserar hon miljörörelsen för att ha individualiserat miljöproblemen och lagt över ansvaret på den enskilda människan att göra något åt dem genom att byta glödlampor, sopsortera och handla med utsläppsrätter. När det enda rätta hade varit att från början bekämpa tillväxtmantrat och jobbat på att få människor att konsumera i en drastiskt mindre takt samtidigt som de krävde att politikerna tog sitt ansvar.

Klein menar att vi på grund av denna dåliga tajmning har förlorat många värdefulla år i kampen mot klimatet.

Social massrörelse för framtiden

Men Klein lämnar oss inte desillusionerade. Hon litar dock inte på att den politiska eliten kan fixa det som krävs – istället efterlyser hon en social massrörelse. Klein ger många exempel på hur framför allt ursprungsfolk, många kvinnliga urfolksledare, världen över redan går i bräschen för en sådan proteströrelse till försvar för naturen och moder jord.

– Jag tror att det finns många anledningar till att det är just urfolken, dels är urfolken oftast först att drabbas av utvinningsprojekt på sina landområden och dels är de först med att känna av effekterna av utsläppen, säger hon.

Klein hämtar ofta exempel från sin närmiljö och så också i det här fallet.

– Ta till exempel oljesanden (även kallad tjärsand red anm) i Alberta, Kanada – en av de mest klimatpåverkade regionerna. Här håller barrskogen på att försvinna för att det inte blir tillräckligt kallt längre.

Klein anser dock att klimatkrisen helt enkelt kan omvandlas till en positiv kraft för social transformation.

Om tillräckligt många kräver förändring blir priset för politikerna att sticka huvudet i sanden högre än att faktiskt börja göra något åt klimatet, vilket enligt Klein innebär att styra upp marknaden, skärpa reglerna för transnationella bolag och bygga ut välfärden.

Jordens och kroppens begränsningar

Under arbetet med This Changes Everything försökte Klein och hennes man få barn för första gången, vilket blev en plågsam historia med flera missfall och långa manglingar i vad Klein kallar ”fertilitetsfabriken”.

Klein beskriver hur hennes egna kropps begränsningar även fick henne att känna en starkare relation till jordens och naturens begränsningar under arbetet med boken. Hon blev dock gravid. Sonen Toma är i dag två år och boken är tillägnad honom.

Senare under dagen efter bokpresentationen kommer familjen Klein att gå i en historisk klimatmarsch bland 400 000 människor på Manhattans gator. Klein sitter själv i styrelsen för det världsomspännande klimatnätverket 350.org som är en av organisatörerna bakom manifestationen. Så det faktum att boken kom ut på försäljningshyllorna i USA, Kanada och Storbritannien mindre än en vecka innan är antagligen ingen slump.

Klein är en hängiven aktivist och stödjer ofta vänsterdemonstrationer. Hennes första bok, No Logo (1999), blev en bibel för anti-globaliseringsrörelsen efter att hon i den blottlagt sanningen om hur våra märkesskor kommer till och till vilket pris. Sju år senare kom Chockdoktrinen, i vilken hon förutsåg finanskrisen 2008 och vad som skulle följa i dess spår.

Nu har hon skrivit en bok om vår tids kanske största ödesfråga. Hon presenterar inga lösningar för hur ett nytt ekonomiskt system ska se ut, men hon lägger ihop pusslet och skapar en helhetsbild av hur den nu rådande ekonomiska strukturen och klimatkrisen är sammanlänkade. Klein vill få oss att förstå att det enda sättet att få bukt med klimatförändringarna är att skapa ett nytt ekonomiskt paradigm.