Okunskap och organisatoriska hinder. Två trösklar för att sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer ska bli tydligt.

– Kvinnor lämnar inte en relation om hon är rädd att djuren far illa. Det är dags att integrera kunskapen om våld mot djur med kunskapen om våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och annat våld i nära relationer, sa filosofie doktor i sociologi Carin Holmberg från Se sambandet, som tillsammans med Svenska Djurskyddsföreningen bjudit in veterinärer, djurskyddspoliser, jourkvinnor, anställda inom socialtjänsten till konferensen ”Sambandet mellan våld mot djur och våld mot kvinnor och våld i nära relationer ur ett (d)juridiskt perspektiv”.

Helena Röcklinsberg, lektor i Djuretik vid Statens lantbruksuniversitet, SLU satte frågan i ett etiskthistoriskt perspektiv med avstamp hos vegetarianen Pythagoras 500 år före Kristus. Manimalis grundare, veterinär Ulla Björnehammar berättade om det banbrytande, men till en början ensamma, arbete hon bedrivit i Sverige under många år för att sprida värdet av sällskapsdjur. I dag är hon inte ensam. Jurister, socialsekreterare, poliser, jourkvinnor – allt fler sluter sig samman.

– Äntligen! Det är julafton för mig att få se er alla samlade här! Nu är vi snart en armé, inledde Anette Cedergren, juristen och djurrättsaktivisten, sitt anförande.

Hon skrev sin straffrättsliga uppsats Katten som brottsoffer under studietiden, och provocerade många.

– Brottsofferläran gällande människor hade låg status inom den juridiska världen. Djur som brottsoffer hade så låg status att det knappast gick att arbeta med! ”Ska katter sitta och jama i rättssalarna?” undrade en av mina medstudenter. Nej! Men tack för att du lyfte frågan!

Betraktas som ägodel

Ett grundläggande dilemma är att djur i djurskyddsrättslig mening betraktas som levande varelser, medan de i andra delar av lagen betraktas som en ägodel, en sak. Anette Cedergren berättade om ett fall hon drivit via sin juridiska byrå där en missbrukande man och hans sambo fått en hund av mannens far, och trots att hunden fått det bättre hos sambon slutade det med att äganderätten istället var faderns.

– Jag vill att djuren börjar flyttas från saksidan till personsidan, låt oss börja med att sällskapsdjuren ingår i ”kollektivet brottsoffer” i brottmål.  

Alla som döms för brott som kan leda till fängelse måste betala 500 kronor till Brottsofferfonden.

– Om djuren får brottsofferstatus hade de 500 kronorna som förövarna redan tvingas betala till Brottsofferfonden för djurplågeribrott och brott mot djurskyddslagen även kunnat gå till djurskyddsorganisationer, som kunnat söka medel från brottsofferfonden till sina projekt, sa Anette Cedergren.

Finns en länk

Våld mot djur kan vara en indikation på våld i familjen. Förövaren kan genom att utsätta djuret för hot och våld utöva kontroll och hindra kvinnan från att lämna honom. Det finns en länk, som forskaren Eva Diesen lyfte fram i sitt anförande.

– Jag vill lägga an det feministiska perspektivet. I mina undersökningar har jag sett hur hundar och andra husdjur används av förövaren för att kontrollera kvinnan i familjen. En man sa att ”Gå du till ditt föredrag – hunden sitter utelåst på balkongen i 10 grader minus, till dess du kommer hem.”

Inte bara traditionella sällskapsdjur utnyttjas, utan även lantbrukets djur missköts av förövaren i syfta att styra sin partner. Kor som inte mjölkas. Får som inte utfodras – sätten att kontrollera är många.

– Vid polisingripande i ärende om våld i nära relationer borde det vara rutin att fråga om djuren och deras situation. Veterinärintyg som rättsintyg borde regelmässigt hämtas in, underströk Eva Diesen.

Dela information kärnan

Flera gånger under konferensen hänvisades till motionen Djurs situation vid våld i nära relationer som Birgitta Ohlsson (FP) lagt i riksdagen. Den föreslår att en hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänsten ska få lämna information till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet över djurskyddet.

– Möjligheten för myndigheterna att dela information är kärnan. Offentlighets- och sekretesslagen hindrar fritt utbyte av information mellan olika myndigheter. Olika regler skapar problem, sa Eva Diesen.

Veterinärer och djurhälsopersonal är skyldiga att anmäla misstänkta djurskyddsbrott enligt Djurskyddslagen, DL. Socialtjänstens personal styrs av Socialtjänstlagen, vars 14 kap 1§ säger att de ska anmäla när de misstänker att barn och unga far illa.

– Det finns förslag om att sekretessbrytande regler införs i en ny djurskyddslag, SOU 2011:75. Personal inom socialtjänsten skulle ges möjlighet att anmäla misstanke om vanvård eller misshandel av djur. I USA är det i vissa delstater möjligt att göra korsanmälningar mellan djur – och humanvården, sa Eva Diesen, som vill att djurskyddsbrott inkluderas i grov kvinnofridskränkning, att våld mot husdjur ses som en försvårande omständighet och höjer straffvärdet vid våld i nära relation.

Ingår som en del

Åklagare Jakob Holmberg var inne på samma spår:

– Djurplågeriet är en omständighet att ta med i ett åtal om grov kvinnofridskränkning. Det ingår som en del i att plåga kvinna, utsätta henne för hot. Åklagarna kan ta med detta redan i dag, så det är inte lagändring vi först och främst behöver, utan en bättre förståelse av vad detta brott handlar om. Polis och åklagare måste se det som en del av våldet mot kvinnan.

Jakob Holmberg är en av de åklagare i Sverige som har mest erfarenhet av brott mot djur. Han var förundersökningsledare vid ett djurplågerifall år 2011, där förövaren i tingsrätten dömdes till ett år och tre månaders fängelse efter att torterat och misshandlat sin valp till döds. Det längsta straff någon dömts för vid djurplågeribrott.

 – Maxstraffet vid djurplågeri är 2 år. En grov variant av djurplågeri skulle kunna införas för att få till stånd ännu längre straff. Men även om det inte blir så finns det mycket vi kan göra. Ett väl fungerande utredningsverktyg är att använda reglerna om anhållande och häktning som redan nu finns i rättegångsbalken. Det är ofta mycket hög kollusionsfara, risk för att den misstänkte påverkar andra personers vittnesmål eller förstör bevis, om vederbörande är på fri fot. Därför är det viktigt att faktiskt frihetsberöva den misstänkte för att överhuvudtaget kunna utreda brottet. Samma sak med förövare som utsätter kvinnor mot våld. Det finns ofta samband, brott mot djur hör ihop med brott mot människor, sa Jakob Holmberg och tog ett exempel där en kvinna tyr sig till sin hund:

– Slår förövaren hunden är det såklart även ett sätt att kränka kvinnan genom att utsätta hennes älskade hund för våld istället för henne, som ett straff mot henne. Det är viktigt att personer som gör sig skyldiga till allvarliga våldsbrott lagförs. Vi bör alltid överväga att lyfta ut personen som är misstänkt för att utöva våld från hemmet, och frihetsberöva vederbörande så snart vi kan, för det har visat sig vara det enda riktigt verksamma utredningsverktyget när det handlar om att utreda våld i nära relation.

Varför görs inte det så ofta?

– Rädsla för att göra fel är nog det största hindret. Där har vi chefer ett enormt ansvar. Det är viktigt att vi är tydliga med att vi förväntar oss av våra åklagare att de använder sig av alla verktyg som finns i verktygslådan. Det är inte rättegångsbalken som är hindret, utan egna uppfattningar om att man möjligen på förhand tycker att det är ”kört” och ingen idé att utreda. Och vi åklagare sätter ribban gentemot det polisiära, där åklagarnas signaler om hur utredningar ska skötas omedelbart får genomslag i det polisiära arbetet. Finns det fängelse i straffskalan, ett tillräckligt högt straffvärde och kollusionsfara eller recidivfara så frihetsberöva!

Jakob Holmberg visade även samband mellan barn som plågade djur och senare våldsutövande.

– Barn som rycker vingar av flugor är ett dåligt tecken, ett skitdåligt tecken. Killar som plågar djur är mer benägna att utöva våld. Det är en riskfaktor för framtida våld.

Tiotal jourer tar emot djur

Fler samband mellan djur och våld i familjen lyftes från publiken:

– Kvinnojouren möter tjejer som utsätts för sexuella övergrepp av pappan. Hon får en hund efter första övergreppet, som en belöning, som ett sätt för honom att kontrollera henne. Om hon berättar eller inte går med på övergreppen hotar han med att plåga eller avliva hunden. Så, vi ska även vara vaksamma på familjer där friska djur avlivats, eller om det byts veterinär ofta. Det kan vara tecken på våld mot kvinnan eller barnen, sa jourkvinnan Gunilla Svensson, från Alla Kvinnors hus, AKH, i Karlstad, som sedan fyra år har en lägenhet där djur får tas med.

– Vi har haft åtta boende kvinnor med djur i lägenheten. Hos oss jourkvinnor har kunskapen om vilken roll husdjuren spelat i mannens våldsutövande funnits länge. Ett djur är en familjemedlem, sa Gunilla Svensson.

I dag finns ett tiotal kvinnojourer som tar emot djur. Flera samarbetar med Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta. De finns på fjorton orter och förmedlar tillfälliga jourhem till husdjur medan kvinnan är på skyddat boende.