Ecuador var första landet i världen att ge naturen rättigheter. I den här krönikan berättar Ana Valdés om hur presidenten Rafael Correa med hjälp av landets urbefolkning, teoretiker, lärare, arkitekter, hackers, biologer och ekonomer vill göra gemensamt ägd kunskap – både modern och traditionell – till Ecuadors största rikedom.
Michel Bauwens är en belgisk teoretiker och entreprenör som hjälper Ecuador att förvandla landet till det första på jorden med en ekonomi baserad på gemensamt ägande och gemensam produktion. Bauwens är en av grundarna till P2P, en stiftelse som står bakom koncept som Creative Commons och Peer to Peer.
Presidenten Rafael Correa är en ung politiker i Latinamerika. Född 1963. Han utbildade sig som ekonom i Ecuador, Belgium och även USA. En av hans första handlingar som president var att annonsera att skulden som landet hade till utländska banker var orättvis och baserad på de forna regeringarnas korruption och nepotism.
Han lyckades dra ned skulden med mer än 60 procent och har styrt landet på ett populistiskt sätt, som får folk att jämföra honom med Venezuelas forna president Hugo Chavez.
Ecuador ingår i en bolivariansk allians med Venezuela där de delar visioner om oberoende och självständighet, ett arv från den koloniala tiden.
Rafael Correa, som lärde sig att tala quechua under ett år som frivillig lärare i en av Ecuadors fattigaste provinser, har fått många att känna sig hörda. I Ecuadors nya författning, som skrevs 2008, ingår många av urfolkens traditionella koncept, som garanterar naturen dess rättigheter. Som första land i världen har naturen i Ecuador fått rättigheter, ekologi, balans och respekt för ekosystem är nu icke förhandlingsbara, de ingår i landets koder och garanteras av lagar och juridiska sammanhang.
Naturens rättigheter ingår i det som på quechua kallas Sumak Kawsay, eller ”Buen Vivir”, det goda livet, och där ingår att leva i harmoni med naturen, att inte kriga, att inte våldföra sig varken på djur eller på andra människor.
Gigantisk förändring
Buen Vivir är raka motsatsen till den ekonomiska politik som nyliberala regeringar tillämpar. Ecuador har brutit med Världsbanken och vill inte styras eller kontrolleras av den. Correa erböjd ett årligt mångmiljonbidrag till USA för att hjälpa till att skydda de mänskliga rättigheterna. Edward Snowden, som läckte mängder av hemligstämplad information till världen, hade först fått asyl i Ecuador, innan han valde att stanna i Ryssland, av rädsla för amerikanska repressalier.
Michel Bauwens bjöds in av presidenten Correa för att få fram en gigantisk förändring i Ecuadors ekonomi och samhälle. Buen Vivir ska komplementeras av Buen Saber, den goda kunskapen, det gemensamt ägda, det som vi alla kan, förvaltad av alla och skapad ur vårt kunnande.
Inspirerad av Paulo Freires Pedagogik för de förtryckta och Augusto Boals Teater för de förtryckta, har presidenten Correa gett Bauwens mandatet skapa ett system som kartlägger urbefolkningens samlade kunskaper och skapa ett samhälle med mångfald och biodiversitet. Universitet och skolor ska omvärdera sina kunskaper och dess reproduktion och även traditionella sätt att läka och arbeta ska läras ut av de som kan.
I denna revolution har kvinnor en stor roll att spela, mycket av det traditionella kunnandet har förvaltats av kvinnorna.
Omvänd utveckling
Det är en stor utmaning, detta sätt att hantera kunskapen motstrider det teknokratiska samhällets sätt att hantera kunskap, som ett tecken på klass och ekonomisk tillhörighet.
Correa och hans regering vill att kunskapen ska ägas kollektivt, av alla medborgare. Detta är direkt motsatsen till vad multinationella bolag vill göra i Latinamerika, patentera traditionella läkemedel, blodet från indianer som innehåller antikroppar till olika sjukdomar, förändra gener på bönor och på bomull och privatisera det som har ägts gemensamt och som ingår i det mänskliga arvet.
Bauwen har bjudit lärare, arkitekter, hackers, biologer och ekonomer till Ecuador som ska lägga fram ramar för hur detta kunnande ska vara Ecuadors största rikedom.