Hösten 2012 fick PM Nilsson i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet. Sedan dess har utredningen fått en ny arbetsledare, Svend Dahl, och Sverige en ny jämställdhetsminister, Maria Arnholm.

Inti Chavez Perez är journalist, författare och sexualupplysare. Som expert i utredningen har han lyft frågor som rör mäns sexuella våld, mäns sexuella hälsa, skolans sex- och samlevnadsundervisning, hbt-frågor och hedersrelaterat förtryck.

– Vad utredningen kommer fram till är att för att kunna göra en nykter analys av mäns situation ur ett jämställdhetsperspektiv behövs fler faktorer än kön, säger Inti Chavez Perez.

Han menar att det finns många frågor som vi i dag diskuterar som mansfrågor men som inte enbart har med kön att göra. Som till exempel att män lever kortare än kvinnor. Med ett intersektionellt perspektiv blir det tydligt att det är arbetarmännen som lever märkbart kortare än kvinnorna.

– Jag upplever ibland att det finns män som tror att en jämställdhetsanalys bara får handla om kön och det är många som inte känner igen sig i det, med en intersektionell analys kan vi nyansera och komplicera bilden.

Olika former av diskriminering hänger ihop

En annan viktig aspekt i utredningen är hur mäns och kvinnors situation är kopplade till varandra. Till exempel hur löneskillnaderna mellan könen indirekt påverkar mäns relation till sina barn. Att kvinnor i genomsnitt har lägre lön än män leder ofta till att kvinnor tar ut mer föräldraledighet. Vid en eventuell vårdnadstvist ska domstolen ta ställning till vem barnen har anknutit till mest. Eftersom kvinnan i större utsträckning är den som varit hemma med barnen leder tvisten till att hon också får vårdnaden.

– Det går att använda som ett motargument i diskussioner med jämställdhetsmotståndare. Framför allt i den antifeministiska bloggosfären är det många som menar att män är diskriminerade i vårdnadstvister, men det här visar att det faktiskt är en konsekvens av vab och föräldraledighet.

Är du nöjd med arbetet?

– Jättenöjd. Vi fick i uppdrag att ge en överblick och det tycker jag att utredningen gör. Nästa steg får läsaren ta. Oavsett om det är politiker, föreningar eller privatpersoner som läser går den att använda som en språngbräda för att arbeta vidare med de här frågorna. Den dukar verkligen upp ett smörgåsbord för killar och män som vill engagera sig.

Han tror att många män är osäkra på hur de ska engagera sig jämställdhetspolitiskt. Utredningen visar på många fält, som hittills kanske inte varit helt givna, där män kan gå in utan att inkräkta på någon annans område.

– Jag är en cis-man, jag kan inte engagera mig i en kvinnojour, jag måste hitta mina egna former för jämställdhetsarbete. Det pratas till exempel mycket om att pojkar ligger efter i skolan och att det ofta handlar om barn födda i ett annat land eller med föräldrar som saknar utbildning. Ett sätt att påverka det skulle kunna vara att engagera sig i den lokala läxhjälpen.

Förebyggande arbete mot våld

För Inti Chavez Perez har det varit viktigt att lyfta fram olika minoritetsgrupper som ofta hamnar i skymundan när vi pratar om jämställdhet. Det kan till exempel handla om transmän, som är den grupp män som är mest utsatt för diskriminering på grund av sitt kön. Men det kan också handla om hivpositiva.

– Vi behöver en minoritetsfeminism och en kamp som inte glömmer minoriteterna. När vi pratar om män och jämställdhet och glömmer minoriteterna faller vi in i sexism igen. När det handlar om sexuell hälsa är det till exempel jätteviktigt att prata om att vi har en otroligt repressiv lagstiftning kring hiv i Sverige i dag.

När det kommer till sexuellt våld tror han att vi måste sluta behandla det som en kvinnofråga och i stället börja se det som en mansfråga. 98 procent av alla sexualbrott begås av män, för att ändra på det behöver blickarna riktas mot just dem.

– Inom våldspreventionsforskningen har det börjat komma redskap för att arbeta med killar och män på ett genusförändrande sätt, som gör att vi kan förebygga våld och sexuellt våld. Det har jag lyft fram i utredningen.

Svårt medge problem

Även sexuell hälsa är av någon anledning förknippat med kvinnor, menar Inti Chavez Perez. Vilket kan tänkas förklara att den andrologiska kunskapen, alltså kunskapen om mäns sexuella hälsa, är bristfällig på många vårdinstitutioner.

– När vi pratar om preventivmedel och könssjukdomar och gör en maktanalys kan vi se att kvinnor tar ett större ansvar och där behöver killar ta mer ansvar. Men killar behöver också själva se att de tjänar på det och behöver känna att dit de går kommer de att mötas av kunskap om mäns problem, säger han och fortsätter:

– Det finns en idé om att sexualiteten är en automatisk del av en mans person. Att erkänna sexuella problem är som att säga att man inte är en man. Det är inte självklart att se sig själv på det sättet, det gör att män i mindre grad än kvinnor känner sig tilltalade som möjliga vårdtagare.

Har du förhoppningar om några konkreta politiska åtgärder som följd av utredningen?

– Ja, jag vill se ett skadestånd och en officiell ursäkt till tvångssteriliserade transpersoner och att vi på riktigt individualiserar föräldraförsäkringen. Jag tror att alla män som vill bli fäder vill att deras barn ska ha en möjlighet att ty sig till dem, men jag tror att det finns strukturella problem som ligger bakom att män inte kan fatta det beslutet helt själva, att ta halva föräldraledigheten.