Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredning som ska utarbeta en samlad nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Uppdraget omfattar våld som drabbar kvinnor i nära relationer och våld som utövas mot kvinnor av bekanta eller helt okända män. Det meddelade Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande i torsdags.

– Mäns våld mot kvinnor kommer inte upphöra av sig själv. Regeringen har satsat över en miljard kronor på att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Nu gäller det att verksamheten ska bli en del av det ordinarie arbetet, säger jämställdhetsminister Maria Arnholm i en presskommentar.

Pia Enochsson har fått uppdraget att vara särskild utredare. Enochsson har tidigare bland annat varit socialdemokratisk statssekreterare och har en bakgrund som generaldirektör i tre statliga myndigheter och har erfarenhet av utredningsarbete och arbete i jämställdhetsfrågor.

– Tiden är mogen att utvärdera det arbete och de satsningar som bland annat utförts i de statliga myndigheterna. Min uppgift är att utveckla strategier för att nå målen, som är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, säger hon.

Måste organiseras

– Innan vi kan komma i gång måste vi anlita experter, skapa en struktur och ett sekretariat. Vi kommer till exempel samarbeta med Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

I sommar ska den inledande utvärderingsdelen vara avklarad. Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer, lämnar samtidigt in sina förslag utifrån hennes utredning. Något Enochsson anser vara perfekt tajming.

– Jag har varit i kontakt med Götblad och hoppas kunna dra nytta av hennes arbete. Samtidigt som hon i sommar lämnar in sina förslag ska vi formulera kort- och långsiktiga mål. Då kan vi ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter hon har samlat in. Vi är dock inte begränsade till våld i nära relationer. Strategierna ska beröra allt våld som begås av män mot kvinnor.

Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby, anser att det är modigt och viktigt att säga att det är just mäns våld mot kvinnor som måste upphöra.

– Det är med hjälp av mer exakta problemformuleringar som vi åstadkommer något. Det är också att äntligen bry sig om de jämställdhetspolitiska målen som vi haft i snart tio år, där det hela tiden stått specifikt mäns våld mot kvinnor.

Hoppas på mer

Åström påpekar att det är välkommet med en strategi, efter många år av många dyra handlingsplaner.

– Regeringen sjösatte flera handlingsplaner för att få våldet att upphöra, vilka nu är slut. Det är som en jonglerare, med en massa käglor som snurrar i luften. Nu ska de äntligen samlas ihop igen, till ordnad form. Det är först när det finns en strategi som det går att börja arbeta metodiskt.

Att använda sig av slutsatser och rekommendationer från Götblads arbete är enligt Åström positivt. Hon har dock ytterligare förhoppningar.

– Jag hoppas att utredningen inkluderar bland annat kvinnoorganisationer och jourrörelser.

Gudrun Schyman (Fi) tycker att det är bra att regeringen äntligen inser att det behövs långsiktiga planer, men att ytterligare en utredning kanske inte är det som bör prioriteras.

– Min spontana reaktion är att detta redan är synliggjort, tydliggjort och utrett på längden och på tvären under ganska lång tid. Som jag uppfattar det så är det inte fler utredningar som behövs.

Kvinnojourerna är ett exempel på där långsiktigheten i fråga måste implementeras, menar Schyman.

– Jourerna söker i dag bidrag för endast ett år i taget och ses i väldigt hög grad som tillfälliga projekt. Första kravet måste vara att jourerna, och även skyddade boenden, får en långsiktig finansiering.

Men Gudrun Schyman tycker även att det är viktigt att göra mer genomgripande förändringar. Att problematiken måste lösas från grunden.

– Det finns en gigantisk våldsproblematik i samhället, som grundar sig i idén om den stereotypa våldsutövande mannen. De yrkesgrupper som sysslar med de här frågorna, som polisen, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården måste utbildas. Men det behövs också folkbildning som börjar redan i grundskolan. Mänsklig säkerhet ska vara målet, säger hon.

Krävs genuspedagogiska åtgärder

Rossana Dinamarca, feministisk talesperson (V), är inte imponerad av en ny utredning.

– Vi ser det som ett sätt att skjuta fram nödvändiga beslut. Vi vet redan idag väldigt mycket om mäns våld mot kvinnor och vad som borde göras.

Dinamarca menar att Vänsterpartiet stöder kravet på en samtyckeslagstiftning, bland annat för att det skulle ha en normerande inverkan. Men att det inte räcker.

– Det krävs ytterligare åtgärder för att minska antalet våldtäkter och få fler fällande domar. Vänsterpartiet har därför motionerat i riksdagen om att åtgärder måste vidtas för att höja kvaliteten på förundersökningar vid våldtäkt. Vi vill även att genuskunskap ska ingå i kursplanerna på bland annat jurist- och polisutbildningarna och att det prioriteras på fortbildningar för redan verksamma jurister och poliser.

Hon uppger att de också lagt förslag om feministiskt självförsvar för alla tjejer i åk 7 och att de vill att genuspedagogik ska ingå i samtliga lärarutbildningar. Och likt Schyman vill Vänsterpartiet införa mer långsiktig finansiering av kvinnojourerna.

– I dag tvingas också många jourer säga nej till hjälpsökande kvinnor då de inte har plats. För att ge kvinnojourer runt om i landet goda förutsättningar vill vi införa ett stabilt statligt grundstöd. Det ska fördelas efter hur många som bor i området där jouren finns och beviljas för tre år i taget. Där det saknas en kvinnojour gör pengarna det möjligt att bygga upp en ny. Både ideella och kommunala kvinnojourer får del av stödet. Vi satsar 200 miljoner kronor om året på det nya stödet, säger Rossana Dinamarca (V).