Fyra av tio personer i medelåldern hjälper en anhörig minst en gång i månaden och kvinnor lägger mer tid på anhörigomsorg än män. En omsorg som kostar – i förlorad inkomst och i lägre pension. Det visar en ny rapport från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Anhörigomsorgen har ökat stadigt under det senaste decenniet. I rapporten Att ge omsorg mitt i livet: Hur påverkar det arbete och försörjning, som baseras på drygt 3 600 enkätsvar, uppger 42 procent av de tillfrågade mellan 45 till 66 år att de hjälper en anhörig minst en gång i månaden. Till rapportförfattarnas förvåning visade studien att det är lika många män som kvinnor som hjälper sina anhöriga regelbundet.
– Däremot hjälper kvinnor generellt till fler timmar i veckan. Man kan säga att män gör mer än man tror men ändå inte lika mycket som kvinnorna. Kvinnorna är också mer påverkade i män i förhållande till arbetslivet, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete som skrivit rapporten tillsammans med doktorand Petra Ulmanen och fil.dr. Ann-Britt Sand.
Syftet med studien har varit att rikta blicken mot omsorgsgivarna, till skillnad från tidigare studier som i stället har fokuserat på den som får hjälp. Enkätsvaren visar tydligt att kvinnor i högre utsträckning än män påverkas negativt av att hjälpa en anhörig minst en gång i månaden. Och ju mer de hjälper till, desto tydligare blir de negativa konsekvenserna.
– Jag skulle tro att det dels beror på att kvinnorna hjälper till i fler timmar, men också att de tar ett annat övergripande ansvar. Om vi tittar på de uppgifter som män hjälper till med är de ofta lättare att planera i förväg, som att skjutsa till doktorn till exempel. Det som kvinnor hjälper till med gör att de blir mer ockuperade, säger Marta Szebehely.
Det är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män att omsorgsgivandet upplevs som fysiskt eller psykiskt påfrestande. I de öppna svaren som de tillfrågade kunnat lämna beskriver en del omsorgen som utmattande.
Det är heller inte ovanligt att omsorgen resulterar i att omsorgsgivaren går ner i arbetstid, säger upp sig eller går i pension tidigare än planerat. Av dem som hjälper till minst en gång i månaden är det 13 procent av kvinnorna och 8 procent av männen. Bland dem som hjälper till varje dag är siffrorna betydligt högre, 32 respektive 27 procent. Konsekvensen blir förlorad inkomst och i förlängningen lägre pension.
Men även för dem som inte går ner i arbetstid så påverkas arbetet av omfattande anhörigomsorg. Det kan till exempel handla om att säga nej till att jobba övertid eller att inte kunna vara med på olika möten. Marta Szebehely tycker att det är uppseendeväckande att så många tar ut semesterdagar eller kompledigt enbart för att kunna hjälpa en anhörig.
– Semestern är till för återhämtning, om man då lägger semestertid på att hjälpa en anhörig, när blir det då tid till återhämtning? Det kanske är sådana saker som gör att en del så småningom går ner i arbetstid eller slutar jobba och det är det som får stora konsekvenser för pensionen, säger Marta Szebehely.
Att föra över premiepension
Och att pensionsnivåerna skiljer sig mycket mellan män och kvinnor är ingen hemlighet. Enligt statistik från SCB och Pensionsmyndigheten får en genomsnittlig kvinnlig pensionär ut 65 procent av vad en genomsnittlig manlig pensionär får. Skillnader som framför allt grundar sig på de fortsatt stora löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Men för gifta eller registrerade par finns det sätt att jämna ut skillnaderna något genom en överföring av premiepensionen. En möjlighet som allt för få utnyttjar, menar Monica Petersson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
– Jag tror inte att folk känner till att möjligheten finns. Sedan kan man hoppas att de som inte gör det ändå pensionssparar på andra sätt, men det tvivlar jag på. Jag tror inte att man som kvinna i dag har koll på hur det påverkar pensionen att till exempel jobba deltid och att vara hemma med barnen länge, säger Monica Petersson.
Premiepensionen uppgår i dag till 2,5 procentenheter av den allmänna pensionen. Att föra över den till sin partner är enkelt, det krävs bara en blankett. Överföringen löper sedan på tills den aktivt avslutas eller om paret skiljer sig. Om det görs under 20 års tid under den del av arbetslivet när vi arbetar och tjänar som mest, kan det resultera i upp till 1 500 kronor mer i månaden i pension.
De som inte kan eller vill föra över sin premiepension kan och bör kompensera sin partner på andra sätt, tycker Monica Petersson.
– Det kan handla om ett privat pensionssparande för den som tjänar minst i ett parförhållande. Att en man till exempel står för ett pensionssparande åt sin fru. Och det är något som ska göras mitt i livet, när man står där och deltidsarbetar och är hemma med barnen, det är lite sent att komma på det när det närmar sig pensionsdags, säger hon och fortsätter:
– Folk bryr sig väldigt mycket om sin lön, men pensionen som faktiskt är din kommande lön bryr, man sig inte så mycket om. Jag rekommenderar att man gör en pensionsprognos, att man får koll på hur det kommer att se ut när man går i pension.
För Marta Szebehely finns det framför allt en grupp som riskerar att råka illa ut.
– Den grupp kvinnor som hjälper en närstående varje dag, det är ingen stor grupp men absolut inte en försumbar grupp, de ligger i riskzonen för att drabbas både hälsomässigt och ekonomiskt.
