Farzana Parveen var 25 år gammal och gravid. Det tog femton minuter att mörda henne på öppen gata utanför högsta domstolen i Lahore i Pakistan, den 27 maj. Poliser tittade på utan att ingripa.

En kvinna som gifte sig för kärlek stenades till döds av sin egen familj – så rapporterades kvinnomordet i medierna, de första timmarna efter händelsen. Men under loppet av några timmar kom nya och motsägelsefulla uppgifter om historien bakom det brutala mordet på Farzana Parveen. Det handlade inte om någon direkt stening utan mobben började med slå henne med tegelstenar. Det handlade framför allt om en lynchning. Offrets syster talade till media och gav sin version och Farzana Parveens make erkände att han redan mördat sin första fru. Historien blev mer komplicerad vid varje rapport i pakistanska och internationella medier.

Flera motiv, ett mord

Farzana Parveen vägrade ingå arrangerat äktenskap med sin kusin och gifte sig istället, trots sin familjs avståndstagande, med 45-årige Mohammad Iqbal, som redan var gift med en annan kvinna. Det var offrets make som gav sin version direkt efter mordet utanför högsta domstolen i Lahore. Han gick till domstol tillsammans med den nygravida Farzana Parveen för att registrera äktenskapet. Samtidigt hade hennes far anmält honom för kidnappning av dottern. Vidare hävdar Iqbal, enligt The Guardian 28 och 30 maj, att offrets far, som nu sitter i arrest som mördare av sin dotter, godkände deras äktenskap från början. De fattiga bondefamiljerna hade en överenskommelse om att Iqbal skulle betala 500 pund till fadern. Senare begärde fadern ytterligare 600 pund som Iqbal vägrade att betala.

Ytterligare en uppgift kom till media. Offrets 45-årige make Iqbal hade tidigare erkänt mordet på sin första fru. Han hävdar att han gjorde det av kärlek och för att kunna gifta sig med Farzana Parveen. Han fick nåd i det fallet, förmodligen betalade han ”blodspengar” och fick nåd.

Kusinen som skulle gifta sig med offret greps på mordplatsen, och hävdar å sin sida att han och Farzana Parveen redan var gifta när Iqbal tog henne som sin fru, förmodligen genom en religiös vigsel som inte registrerats.

Farzana Parveens syster uppger en hel annan version. Hon har talat med medier i Pakistan och utomlands, och uppger att Iqbal hade tvingat Farzana Parveen att gifta sig med honom och hon var rädd för mannen. Systern berättar att offret redan en gång sökt skydd hos en kvinnojour med systerns stöd. Hon hävdar att när Farzana Parveen kom ut från domstolsbyggnaden och såg sin egen familj på andra sidan vägen, sprang hon mot dem för att rymma ifrån mannen. Hon anklagar Iqbals släkt för mordet. Systern menar att Farzana Parveen fått reda på att mannen hade mördat sin första fru och därför var rädd att detta skulle hända henne också. Farzana Parveens familj nekar till mordet på henne och hävdar att det var Iqbal och hans släkt som mördade henne. Samtidigt refererar andra medieuppgifter till polisen, och hävdar att Farzana Parveens far har erkänt mordet på sin dotter med heder som motiv.

Mohammad Iqbal sade direkt efter mordet att han och hans familj på plats försökte skydda Farzana Parveen från sin egen far och bröder som kom dit för att mörda henne.

– Jag bad polisen som stod och tittade på att hjälpa henne. ”Det ingår inte i vår plikt”, sade de.

Vems sanning

Vem talar sanning i detta tragedi? Vilka mördade Farzana och varför? Handlade det hela om pengar eller heder? Frågan är kanske inte den viktigaste i sammanhanget. Det väsentliga är att det är lätt att bli av med kvinnor i hederns namn. Mördarna slipper i regel straff i Pakistan. Det vet alla.

– Det pakistanska civilsamhället är i chock! Till och med premiärministern har uttalat sig om händelsen.

Detta meddelar Bushra Khaliq, kvinnorättsaktivist som i många år har kämpat mot hedersmord och kvinnofientliga lagar i Pakistan. Hon förklarar att i genomsnitt 1 000 kvinnor rapporteras mördade årligen i heders namn och det är långt ifrån den verkliga siffran.

– Kvinnomorden anmäls sällan och när det görs kommer de ytterst sällan till domstol och om det händer friges mördaren i alla fall. Vanligtvis görs saken upp redan på polisstationen. Om mordet behandlas i enlighet med lagen, ska hedersmord räknas som mord sedan den nya lagen 2004. Skillnaden är att ett hedersmord inte räknas som ett brott mot staten och anhöriga har rätten att benåda mördaren.

Detta betyder att de kvinnomord som rubriceras som hedersmord inte behandlas i en vanlig rättegång med åklagare på offrets sida. Utan brottet sker enligt strafflagen mot en privatperson och det ger utrymme för manövrer enligt pakistansk lag.

– Straffet för mordet avgörs i en förhandling mellan mördaren och offrets anhöriga. Alltså handlar det i ett hedersmord om samma familj som mördaren är en medlem av, och de kan förlåta mördaren i guds namn, förklarar Khaliq.

Så fungerar den pakistanska strafflag som först godkändes under USA-stödda general Zia under slutet av 70-talet. Efter många år av protester blev staten tvungen att korrigera lagen 2004 och kriminalisera hedersmord. Men hedersmord kategoriseras fortfarande under ”personliga lagar” och omfattas därför av en strikt version av sharia-baserade strafflagar som general Zia med Natos beskydd introducerade i Pakistan.

– Polisen och domstolar måste kunna skydda de par som kallas till domstol på grund av familjens anmälningar, som var i fallet Farzana. Domarna i regel ger kvinnorna rätt att välja sin make i kärlekens namn men glömmer att ge dem skydd när de väl lämnar byggnaden. Det är där som mordet vanligtvis äger rum eftersom de som är ute efter att mörda kvinnan vet vilken tid och var hon befinner sig.

Bushra Khaliq anser, liksom alla andra kvinnorättsaktivister i Pakistan, att staten ska ta itu med lagarna som skyddar hedersmördare och legitimerar kvinnomord.

– Inga pardon ska gälla för kvinnomördarna. Hedersmord är ett brott och ska behandlas som ett brott. Dessa kvinnor har mördats eftersom staten vägrar konfrontera denna feodala praktik med stöd av religiositet och religiös intolerans. Vi måste kräva att staten fördömer detta brott och ser till att Farzanas mördare inte flyr rättvisan genom att glorifiera sina aktioner.

Flera protester har ägt rum de senaste dagarna i Pakistan i samband med mordet på Farzana Parveen. Ett nätverk bestående av 21 olika kvinno- och människorättsorganisationer anordnade en uppmärksammad protest och krävde en lagändring för att stoppa legaliseringen av kvinnomord i hederns namn samt förbjuda benådning av mördarna. Nätverkets representanter sade till pakistanska The News att de håller staten ansvarig för kvinnomorden i landet.