Oljebolaget Repsol skrev själv den miljökonsekvensbeskrivning som spanska regeringen använde i beslutet att tillåta provborrning strax utanför Kanarieöarna. Dessutom bearbetades det av Miguel Arias Cañete, ny EU-kommissionär för klimat och energi, när han var miljöminister i Spanien och samtidigt ägde aktier i två oljebolag med intressen på Kanarieöarna. Öborna gör allt för att sätta stopp för projektet.
Den spanska regeringens beslut om att tillåta provborrningar i havet utanför i första hand, Lanzarote och Fuerteventura, upprör och nu vänder sig Kanarieöarna direkt till EU för att stoppa projektet. Genom att visa att de planerade oljeborrningarna står i kontrast till fyra EU-direktiv hoppas öborna kunna tvinga den spanska regeringen att backa. På spel står inte bara den alltmer eko- och naturinriktade turismen, utan även tillgången till dricksvatten och vilka frågor som faller under regionalt självstyre.
Kanarieöarna är ett populärt turistmål men området är också ett av de största marina områdena i Europa med en unik biologisk mångfald. Fyra nationalparker och sex världsbiosfärområden är hem till över 19 000 arter av växter och djur. Den spanska regeringens beslut att tillåta oljeborrningar i Atlanten, endast 50 kilometer från öarna Fuerteventura och Lanzarote, skapar protester utan tidigare motstycke. Båda öarna är deklarerade biosfärområden av FN, dessutom är de helt beroende avsaltat havsvatten för att försörja sina invånare med dricksvatten.
Den senaste utvecklingen är att det regionala rådet på Lanzarote vänt sig direkt till EU-kommissionen och kräver en fortsatt utredning kring oljebolagets Repsols tillstånd, något som även fyra politiska grupper (Förenade vänstern, Liberaldemokraterna, De gröna och Socialdemokraterna) i EU-parlamentet ställt sig bakom.
Bland de direktiv projektet strider emot finns exempelvis livsmiljödirektivet, säkerheten avseende olja och gas till havs, men rådet skickar även med över 60 bilagor där de lyfter att Repsol själva skrivit miljökonsekvensbeskrivningen för projektet samt att det bearbetades av Miguel Arias Cañete (nuvarande EU-kommissionär för klimat och energi) när han var miljöminister i Spanien och samtidigt ägde aktier i två oljebolag med intressen på Kanarieöarna.
Överklaganden har avvisats
Motviljan mot oljeborrningarna har flera orsaker, där miljöaspekten kommer först, men även en rädsla för hur turismen riskerar att påverkas, och sist men inte minst, en ilska över att beslutet tagits i Madrid över huvudet på den kanariska befolkningen och den lokala regeringen. Inte mindre än sju överklaganden från bland andra den kanariska regeringen, lokala råd på Lanzarote och Fuerteventura, WWF och den Förenade Vänstern har lämnats in, men Spaniens högsta domstol avisade samtliga i somras. Den kanariska regeringen kontrade då med att planera ett storskaligt samråd, liknande en folkomröstning, för visa Madrid vad befolkningen på öarna tycker. Detta planeras att hållas den 23 november trots att den spanska regeringen hävdar att en sådan strider mot grundlagen. Kanarieöarnas kommissionär för utveckling av självstyre, Fernando Rios, säger till tidningen El diario att den spanska regeringen försöker tysta Kanarieöarna och att hävda att omröstningen strider mot grundlagen är ”att leta efter juridiska ursäkter för att maskera ett politiskt beslut”.
En internationell proteströrelse, bestående av fler än 30 organisationer, arbetar intensivt med att förhindra provborrningarna och på lördag den 18 oktober hålls demonstrationer på samtliga åtta bebodda Kanarieöar under parollen ”Aquí vivimos, aquí decidimos” (ungefär ”Vi bor här, vi bestämmer här”). Även i Bryssel, New York, Caracas, Madrid, Barcelona samt flera andra större städer i Spanien demonstreras det på lördag. De protesterande menar att projektet är oförenligt med miljöhänsyn och att den spanska regeringen helt bortser från att Kanarieöarna har perfekta väderförhållanden för att utveckla förnyelsebara energikällor.
