Redan i förväg hade en stor uppslutning anats. Dagspressen rapporterade om åtskilliga personer som skulle 8-marsdebutera och arrangörerna märkte av ett starkt ökat intresse jämfört med tidigare år. Redan några timmar före avtåg stod det klart att det skulle bli en kvinnodagsmobilisering av sällan skådat slag i Oslo såväl som flera andra norska städer.

Bland 8-marstågets paroller, som hade fastställt i förväg vid ett stormöte för medverkande organisationer, fanns ”Försvara sexköpslagen”, ”Lika lön NU” och ”Kampen mot rasism är också kvinnokamp”. Men det var huvudparollen ”Förvara abortlagen – nej till reservationsrätt” som lockade massorna och blåste nytt liv i 8-mars som demonstrationsdag i Norge.

Pågående abortstrid

Den så kallade reservationsrätten motsvarar det som i svensk debatt brukar kallas för samvetsklausul. Förslaget, som nu är ute på remiss, innebär att norska husläkare, med hänvisning till religiösa och/eller moraliska betänkligheter, kan vägra abortsökande patienter vidareremittering. Kritikerna menar att detta hotar aborträtten, bland annat genom att patienter som inte känner till sina rättigheter eller som bor på mindre orter med få läkare riskerar bli utan hjälp eller slussas runt tills de inte längre kan utföra abort inom lagstadgad tid.

Reservationsrätten ingick i regeringspartierna Høyre och Fremskrittspartiets uppgörelse med Kristelig Folkeparti (KrF) – ett parti som i senaste valet fick knappt 6 procent av rösterna men som på grund av regeringspartiernas minoritet i Stortinget nu getts möjlighet att driva igenom en av sina valfrågor. Som Feministiskt perspektiv tidigare rapporterat om har uppgörelsen väckt stor debatt i Norge.

– Många upplever detta som en kall vind från det förflutna, säger Trine Rogg Korsvik, genushistoriker vid Oslo universitet som forskat om norsk kvinnorörelse.

– I början av 70-talet var samtliga borgerliga partier motståndare till fri abort, men sedan aborträtten infördes i Norge 1978 har många trott att kampen var över. Nu visar det sig att så kanske inte var fallet.

Korsvik, som även är engagerad i den feministiska organisationen Kvinnegruppa Ottar, var en av de många som demonstrerade på 8-mars i Oslo. Bland deltagarna fanns även en rad kända norska kulturpersonligheter, fackföreningsledare och politiker. Däribland förre statsministern Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet), men också nuvarande statsministerns statssekreterare Julie Brodkorp (Høyre) som dock inte tågade bakom huvudparollen utan den mindre regeringskritiska ”stoppa våldet mot kvinnor”.

Väcker engagemang bland unga

– Detta handlar inte om läkarnas moral, utan om att läkarna ska få sticka huvudet i sanden och slippa förhålla sig till svåra val, ett val som inte ens är deras, sa studenten Tonje Strugestad, 23, från demonstrationens scen och möttes av jubel och applåder från folkmassan.

Mari Anna Friedrich och Tonje Strugestad. Foto: Privat

Tillsammans med Mari Anna Friedrich, 22, har hon mobiliserat motstånd mot reservationsrätten genom Facebooksidan Nei til reservasjonsrett for fastleger samt instagram- och twitterkontona @jegnekter.

– Responsen på initiativet har nästan uteslutande varit positiv, konstaterar Strugstad och tillägger att frågan om reservationsrätt har väckt engagemang hos många unga som inte tidigare varit aktiva i feministisk debatt och organisering:

– Många är förbannade och upprörda över att kvinnans kropp hamnat på det politiska förhandlingsbordet och att de på nytt måste slåss för något som kvinnorörelsen fick igenom på 70-talet.

Nedröstad paroll

Det stora engagemanget och uppslutningen vid 8-marstågen har förvånat – och provocerat – politiker i uppgörelsen. KrF:s vice partiledare Dagrun Eriksen kallade demonstrationens huvudparoll för ”pinsam”, och statsminister Erna Solberg (Høyre) lät meddela att hon tycker engagemanget är missriktat och att reservationsrätten inte är någon viktig jämställdhetsfråga.

– Dessa reaktioner visar hur lite förståelse de har för kvinnorörelsen, menar Korsvik.

– Förslaget om reservationsrätt är dessutom bara ett i raden av antifeministiska reformförslag som lagts fram av den nya borgerliga regeringen: nedskärningar i barnomsorgen, minskad pappakvot i föräldraförsäkringen och avskaffande av sexköpslagen hör till några av de andra förslagen.

I pressen talas det nu om en återpolitisering av 8-mars i Norge, med det håller inte Korsvik med om. 8-mars har länge varit en mycket politisk dag i Norge, säger hon. På senare tid har nya politiska grupper velat ta sig in i tågen. Høyres ungdomsförbund valde dock att bojkotta 8-marståget i Oslo i år eftersom deras paroll ”ja till reservationsrätt” hade röstats ner av övriga deltagande organisationer.

– Men det var nog inte många som la märke till att de inte var där, konstaterar Korsvik.