Jag vill inleda med att citera Chandra Mohanty som beskriver sig som feminist, socialist, antikolonialist.
Såhär skriver hon i sin bok Feminism utan gränser:

Vi måste formulera en rasifierad socialistisk feminism som noga uppmärksammar den globala kapitalismens specifika funktionssätt och diskurser; en socialistisk och feministisk kritik mot kapitalets jakt på vinst, ackumulation och dominans.

Fi bedriver en antirasistisk feminism som innebär solidaritet med de globala rörelserna för avkolonisering och antikapitalism. För alla som tvivlar, jag kan lugna er NU. Det är en självklarhet att Fi:s politik vänder sig mot kapitalistiska värderingar som profit, konkurrens och ackumulation.

Ta till exempel Fi:s ställningstagande mot vinster i välfärden som är ett bland många förslag mot exploatering och för att utjämna klyftorna.
Fi är i dag genom sin antirasistiska, feministiska politik rösten för grupper i vårt samhälle som längtar efter en solidaritetspolitik som går före ekonomiska intressen.
Fi är rösten för alla oss som vill ha en djupgående förändring av de socioekonomiska ojämlikheterna och orättvisorna i samhället.

Tittar man på de socioekonomiska klyftorna i samhället, ser vi att kvinnor är överrepresenterade i alla grupper som står utanför arbetskraften:

• 7 av 10 som deltidsarbetar är kvinnor

• Det är kvinnorna som tar ut mest föräldraledighet

• 94 procent av det oavlönade arbetet utförs av kvinnor.

Men vi lever också i ett samhälle där de ekonomiska ojämlikheterna mellan inrikes födda och utrikes födda svenskar ökar. Arbetslösheten för utrikes födda svenskar är i dag 15,7 procent jämfört med 5,3 procent för inrikes födda svenskar.

Fi:s antirasistiska feminism förespråkar en fördelningspolitik som inte enbart kämpar för ekonomisk jämställdhet mellan könen, utan även för en solidarisk fördelningspolitik med en stark medvetenhet om de heterosexistiska och rasistiska strukturerna.

Vi lever i en värld där vi ser ett ökat stöd för fascistiska och rasistiska grupper runtom i Europa med politisk inflytande i våra demokratiska institutioner.

Det är många av oss som förstår att man inte bekämpar rasisterna i våra parlament genom att taktik-rösta ut feministerna. Lösningen finns i att fortsätta bedriva en intersektionell solidaritet av koalitioner mellan olika sociala rörelser globalt och nationellt som liksom Fi vill se en stark och enad front för en mänsklig och solidarisk framtid för oss alla.

Sätt feministerna på plats 2014! Tack!