I veckan släppte SCB sin lathund med jämställdhetsstatistik På tal om kvinnor och män som i år fyller 30. Feministiskt Perspektiv frågade Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare på Kommunal, hur hon ser på tendenserna och vilken betydelse fickboken haft i hennes arbete med jämställdhetsfrågor.
Det finns bilder i På tal om kvinnor och män som Ulrika Lorentzi återkommer till ofta och bäst gillar hon de som tydligt visar på mönster, till exempel grafen över andelen kvinnor och män på arbetsmarknaden uppdelat på hel- och deltid från 1970 till i dag. På ett övergripande plan konstaterar hon att fickboken utökats och fått ett bredare innehåll för varje år. För 20 år sedan fanns till exempel äldreomsorgen inte med.
– Då pratade man inte om äldreomsorg som en viktig fråga för jämställdheten, men i 2012 års upplaga fanns frågeställningar om äldreomsorgen med och jag blev glad när jag såg att nu finns även anhörigvård med.
En annan utvidgning har varit att allt mer av statistiken delas upp efter ålder. När det gäller deltidsarbete är det fortfarande så att betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid men andelen kvinnor som arbetar heltid ökar. Åldersstatistiken visar att deltidsarbetet ökat kraftigt i den yngsta åldersgruppen. Samtidigt visar en annan tabell att orsaken till att personer arbetar deltid allt oftare är att lämpligt heltidsarbete saknas.
För lite klassperspektiv
Det bekräftar bilden som Ulrika Lorentzi sett inom Kommunal, att det stora problemet är ofrivillig deltid. Hon ser också att det är stor skillnad mellan LO- och TCO-kollektiven. Medan tjänstemännen sällan har en deltidsanställning utan väljer att gå ner i arbetstid under småbarnsåren, är andelen som arbetar deltid bland LO-förbundens medlemmar lika stor före som efter att de fått barn. Arbetarkvinnorna är anställda på deltid.
– En kritik jag har mot På tal om kvinnor och män är att väldigt få av tabellerna är uppdelade på klass. Plus, när det gäller deltidsarbete framgår det inte om man har en deltidsanställning eller om man har valt att gå ner i arbetstid under småbarnsåren.
– Att de gör den här uppdelningen på ålder tydliggör att det finns olika mönster och att kvinnors deltidsarbete inte enbart beror på ansvar för barn utan även är en arbetsmarknadsfråga. På tal om kvinnor och män har haft jättestor betydelse bara att den finns. Varje gång jag tittar i den hittar jag nya intressanta siffror. Men med det sagt tror jag att det är ett problem att statistiken nästan bara redovisas uppdelad på kön och sällan delas upp på klass eller utländsk bakgrund.
I LO:s jämställdhetsbarometer mäts sedan 8 mars i år både klass och kön och skillnaderna när det gäller arbetarkvinnors arbetsvillkor är enligt Lorentzi slående.
– Arbetarkvinnornas villkor är så frapperande mycket sämre och det kan gömmas lite om man bara tittar på generella siffror om kvinnor och män.
Sämre villkor för arbetarkvinnor
Om jämställdhetsarbetet utgår från en tjänstemannakvinna med småbarn hamnar föräldraförsäkring och fördelning av hushållsarbetet i fokus. Medan den som blir medveten om arbetarkvinnors villkor och ser hur många som jobbar ofrivilligt deltid inser hur viktigt det är med rätt till heltid. Det handlar om möjligheten att försörja sig här och nu och möjligheten att försörja sig hela livet, framhåller Ulrika Lorentzi.
– Där har vi från Kommunal och från LO många gånger försökt säga att vi måste ta utgångspunkt i arbetarklasskvinnors villkor för att hitta lösningar som fungerar för alla kvinnor och även män.
– När det gäller heltid är det så tydligt, men jag tror det finns andra frågor också där man skulle behöva andra uppdelningar för att komma ur att mycket av jämställdhetsdiskussionen blir en medelklassdiskussion för att den förs mellan personer som har medelklassvillkor.
– Flera av bilderna har jag haft jättemycket användning av, men när jag är ute och pratar måste jag nästan alltid komplettera för att också visa att det finns en klasskillnad och att man behöver titta efter andra lösningar.
Ulrika Lorentzi konstaterar att möjligheten att försörja sig livet ut och fördelningen av omsorgsansvaret ändå är frågor som hänger ihop.
Svårt få med alla perspektiv
– Lite av det finns med, men det blir inte riktigt tydligt hur äldre- och barnomsorg byggdes för att personer med omsorgsansvar ska kunna arbeta och försörja sig.
– Det glider iväg och kan framstå som att om det bara fanns lite rutavdrag skulle kanske de här föräldrarna med småbarn inte skulle behöva gå ner i arbetstid, man tänker inte på hela systemet.
Kommer På tal om kvinnor och män ges ut i 30 år till?
– Ja tiden tenderar att gå väldigt fort, så det kanske den kommer göra, men jag vet inte.
– Det finns ett väldigt tryck på att ta in fler perspektiv. Jag vet inte om På tal om kvinnor och män kommer klara av att ha med mer om både ålder, klass och etnicitet, kommer det fortfarande gå att göra den beskrivningen? Jag är rädd att när jag ställer krav på att man ska ha med andra perspektiv, att det till slut inte går att få ihop det. Då har jag inte tänkt så långt som 30 år…
Och en sak är Ulrika Lorentzi förvånad över:
– Det här har varit SCB:s storsäljare. Egentligen är det konstigt att de inte tar efter på andra områden och försöker göra statistiken så här tillgänglig.
