”Gör om, gör rätt” sade flera av organisationernas representanter i ett panelsamtal utifrån en enkät om bristerna som hölls förra veckan. 70 procent av alla utförsäkrade är kvinnor och många av dem drabbas av psykisk ohälsa. Sverige har OECD:s hårdaste kriterier för sjukersättning. Samtidigt fortsätter sjukskrivningarna att öka och fackförbundet Vision efterlyser en akut socialtjänstkommission.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef för Akademikerförbundet SSR, anser att det finns tydliga slutsatser att dra av enkäten.

– Tydligast var det akuta behovet att titta på hur rehabilitering och återgång i arbete fungerar. Hur ansvaret ska förstärkas och vem som ska göra vad så att fler får arbete snabbare. Många höll med om att arbetsgivaren bör få ett tydligare ansvar och incitament för människors återgång i arbete, säger Ursula Berge.

Ett problem med sjukförsäkring är enligt Ursula Berge att det inte är motiverande för arbetsgivaren att ta ansvar för rehabilitering och är inte heller motiverande för den sjukskrivna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Läckande system

Särskilt brukarorganisationerna uppfattade rehabilitering och arbetsförmågebegreppet som akut. Det kan enligt Urusla Berge bero på att de organiserar brukare och är de som ser systemets sämsta sidor. Ser det mer ”hands on” som hon uttrycker det. SSR driver att arbetsgivarens ansvar för rehabilitering ska ske i samarbete med facket.

– Arbetsförmågebegreppet är fyrkantigt och har inte kommit i land. Där har brukarorganisationerna kommit längre. De resonerar att de ska vara mer flexibla. Att man ska kunna vara sjukskriven till en viss procent och inte så mycket antingen eller, säger Ursula Berge.

Ursula Berge säger att den statliga socialförsäkringsutredningen är för bred. Den har bara utgått från att något måste göras, men saknar en gemensam problemformulering.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Vad bör regeringen göra?

– Vi har förhoppningar på att socialförsäkringsministern fångar upp det som är akut: att lösa rehabiliteringsdelen och arbetsförmågebegreppet. Utredningar bör tillsättas och skarpa förslag läggas. Alla partier kan inte vara överens om detta utan man får försöka hitta en majoritet. Såväl a-kassesystem som sjukförsäkringssystem läcker för mycket. Det finns alldeles för många sjuka utan sjukförsäkring och arbetslösa utan a-kassa. Varje system ska kunna ta hand om sina, det läcker för mycket nu, säger Ursula Berge.

Sjuka på socialbidrag

Några som mött personer som står utanför det läckande systemet är det opinionsbildande nätverket Nu bryter vi tystnaden som organiserar socialarbetare. Nadja Gürsoy från nätverket berättar om vilka som står utanför systemet.

– En stor del av dem är sjuka. Det har blivit förskjutning så att de som tidigare räknats in i socialförsäkringssystemet nu söker sig till socialtjänsten, säger hon.

Det är enligt Gürsoy problematiskt att inte kunna fånga upp den målgrupp socialtjänsten avser. Det är ett svårt system att ta sig an, särskilt om för den som är sjuk eller har något annan problematik. Enligt Nadja Gürsoy krävs mycket kompetens av den enskilda individen.

– Man måste vara frisk för att orka ta sin strid, säger hon.

Vad bör regeringen göra?

– Bredare socialförsäkringssystem för alla. Vi har ju byggt upp system för att fattigdom inte ska vara utmärkande socialt problem. Att vara sjuk ska inte innebära att vara avsides samhället, säger Nadja Gürsoy.

Åtgärder på gång

Visions förbundsordförande Veronica Karlsson efterlyser i en debattartikel på SVT Opinion en socialtjänstkommission. Hon skriver att att förbundets medlemmar vittnar om bristande resurser ihop med en orimlig arbetsbelastning. Vision föreslår att regeringen ska tillsätta en bred socialtjänstkommission som ska täcka in all myndighetsutövning inom ekonomiskt bistånd, äldreomsorg och LSS.

Åsa Regnér, som är barn- äldre och jämställdhetsminister och ansvarigt statsråd, kommenterade utspelet i måndagens Gomorron Sverige i SVT. Hon anser att frågan som väckts är intressant, men svarade inte på om en kommission kommer att tillsättas. I stället hänvisade Regnér till att det i budgeten finns förslag på nya åtgärder i socialförsäkringssystemen för att minska belastningen på socialtjänsten.

Majoriteten av alla utförsäkrade är kvinnor och många av dem drabbas av psykisk ohälsa. Försäkringskassan gick tidigare i veckan ut med ett pressmeddelande om en ny rapport där sjukfrånvarons utveckling över tid analyseras. Det är enligt rapporten svårt att avgöra vad inflödet av nya sjukfall beror på och att det saknas kunskap om varför psykiska diagnoser ökat de senaste åren.

När sjukfrånvaron var som högst var den tre gånger så stor som i dag. Det är en mängd faktorer som driver den upp och ner, snarare än en enskild faktor, enligt Försäkringskassans analys. 2003 var sjukskrivningarna rekordhöga för att därefter minska till historiskt och internationellt låga nivåer. Efter 2010 har sjukfrånvaron ökat igen. Den uppgången förklarar Försäkringskassan med att fler individer stannar kvar i sjukskrivning istället för att flyttas över till sjukersättning.

Frångå schabloner

Jimmie Trevett är ordförande för RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa som ingår i nätverket NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa. Han deltog också i panelsamtalet och enkäten om akutläget i socialförsäkringssystemen.

– Det behöver göras mycket när det kommer till arbetsförmåga och rehabilitering. Med vissa funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa kommer att man inte kan utföra vissa arbeten. Rätt arbete måste matchas med för rätt förmåga, säger Jimmie Trevett.

Försäkringskassan menar att det saknas kunskap om varför psykisk ohälsa ökar i samhället. Har ni någon kunskap om detta?

– Man kan konstatera att psykisk ohälsa har ökat hos yngre. Dels beror det på hög arbetslöshet och på att de tidigt i livet måste välja inriktning och det stressar ungdomar, säger Jimmie Trevett.

Vad bör regeringen göra?

– Förväntningarna är att man ser de svårigheter som finns och utreder specifika saker istället för schabloner. Att man tittar mer på själva kärnfrågorna, säger Jimmie Trevett.

Feministiskt Perspektiv har i flera artikelserier skildrat arbetsvillkoren för kvinnor och att så många kvinnor drabbas av ohälsa och blir sjukskrivna. Sedan 2010 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till arbetsrelaterad ohälsa bland kvinnor. En slutsats är att de dubbla kraven på förvärvsarbete och obetalt hemarbete påverkar kvinnors hälsa. Kvinnor har också en mer pressad ekonomisk situation där de dels tjänar i genomsnitt 4 700 kronor mindre än män, dels i högre utsträckning har otrygga anställningar och dessutom fastnar i ofrivilligt deltidsarbete.

Ryggont och utmattningssyndrom är de vanligaste diagnoserna. Stina Svensson, talesperson för Feministiskt initiativ efterlyste 2013 i Feministiskt Perspektiv en kriskommission om kvinnors sjukskrivningar. Hon hänvisar bland annat till Anna-Karin Waenerlund, som i en studie visar på att osäkra anställningar leder till psykisk ohälsa.

Sätter ner foten

Den nytillträdda socialförsäkringsministern Annika Strandhäll (S) säger sig dela mycket av de konstateranden som gjorts av facken och brukarorganisationerna. Men än kan hon inte utlova någon breddning av socialförsäkringen.

Vad ska göras åt rehabilitering och arbetsförmågebegreppet?

– Jag delar synpunkten att det finns brister där. Vi behöver göra saker med rehabiliteringen. Sedan 2010 har vi ökade sjuktal och Försäkringskassan räknar nu med 3 miljarder i ökade sjukkostnader inför nästa år, det är alarmerande. Sjukskrivningarna har ökat sedan den bortre tidsgränsen infördes. Därför behöver vi se över tidsgränserna i rehabiliteringskedjan, säger Annika Strandhäll.

Det har varit fler svängningar i sjukskrivningar från 1995 och framåt och nu är det på väg upp igen. Vad som enligt socialförsäkringsministern varit framgångsrikt för att får ner sjukskrivningarna är att hälso- och sjukvård är arbetsinriktad. Arbetsgivarna måste ta ansvar och vara engagerade och samarbeta med vården. Angående arbetsförmågebegreppet vill hon se att det bli mer flexibelt.

– Det är viktigt att inte bli passiviserad och så tidigt som möjligt återgå till arbete. Kanske redan innan man uppnått full arbetsförmåga, säger Annika Strandhäll.

Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister.

Vilka är bristerna i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen enligt dig?

– Där har vi satt ner foten och sagt att den tidsram de haft gäller. Alltså ska uppdraget avslutas i slutet av januari. Utredningen har verkat i 4,5 år och man har greppat stora områden och stora frågor. Senast vi hade en riktigt stor parlamentarisk socialförsäkringsutredning var på 40-talet, den höll på i nio år, säger Annika Strandhäll.

Även om hon delar organisationernas uppfattning om att utredningen inte varit helt enkel har Annika Strandhäll vissa förhoppningar om att man ska bli överens i en del frågor, att vissa saker ska kunna tas vidare till skarpa förslag.

Exempelvis LO, SSR och Nu bryter vi tystnaden vill se en breddad sjukförsäkring.
Ska försäkringen breddas?

– Det kan jag inte svara på än, utan får avvakta till den parlamentariska socialförsäkringen har ett utlåtande så får vi se vad som är möjligt att göra, säger Annika Strandhäll.