Debattdeltagarna, samtliga engagerade i hbtq-asylfrågor, skildrade delvis den förnedrande asylprocess hbtq-asylsökande genomgår hos Migrationsverket. Under samtalet förekom skrämmande exempel om hur asylsökandens integritet kränks och fram för allt Migrationsverkets allvarlig brist på kunskap uppmärksammades.

Aino Gröndahl, jurist och expert på hbtq-personer och asyl, ansåg att svensk lagstiftning är otydlig. Lagen säger att hbtq-personer har asylrätt men ändå skickas de tillbaka med motiveringen att de kan leva dolda för att inte riskera förföljelse.

– I svensk lagstiftning finns ingen definition om vad dold och öppen homosexualitet är. Migrationsverket utvisar folk till länder där homosexualitet är kriminaliserat och säger att om de lever dolt kommer de att överleva.

Enligt Gröndahl räcker det inte med att homosexualitet är kriminaliserat i hemlandet utan Migrationsverket menar att det måste även finnas ett konkret hot mot personen, något som personen måste kunna bevisa.

– Migrationsverket säger att hotet måste tillämpas. I ett fall som gällde en iransk homosexuell asylsökande skrev Migrationsverket i avslagsförklaringen att i år avrättades bara tre personer i Iran, så lagstiftningen tillämpas inte och därför kan personen återvända.

Jasminé Mehho, från RFSL Newcomer, förklarade att i hennes arbete för hbtq-asylsökandes rättigheter, märker hon att Migrationsverket saknar kompetens i frågan. Det skulle vara bättre att ha en särskild mottagningsenhet med kompetens och kunskap för hbtq-personer, tyckte Mehho.

– Bevisbördan ligger hos asylsökanden enligt Migrationsverket och det innebär att hbtq-asylsökande måste redogöra i detaljer för hur homosexuell den är – måste förklara hur en sexakt bland homosexuella sker till exempel.

Juristen Aino Gröndahl berättade att Migrationsverket har utbildat ett antal handläggare som hbtq-specialister nyligen. De här personerna ska finnas runt om i landet och konsulteras i hbtq-ärenden.

– Ingenting i lagstiftningen säger att du måste vara homosexuell själv, det räcker att i det landet misstänks att du är homosexuell eller är hotad på grund av misstankar. Eller om man förknippas till en organisation som arbetar för hbtq-rättigheter. Fast detta tillämpas inte av Migrationsverket.

Men Foujan Rouzbeh, aktivist och FI-riksdagskandidat hade en annan synvinkel. Hon menade att det är systemet som brister, det handlar inte bara om lagen, behandlingen, polisen, myndigheten som brister i kunskap. Rouzbeh förespråkade öppna gränser.

– Vi måste riva alla gränser och murar. Jag ser inget annat alternativ än en gränslös värld.

Vidare höll Foujan Rouzbeh med Jasminé Mehho med om att Migrationsverket har omvandlats till ett företag och asylsökanden till kunder.

– Migrationsverkets uppgift är att skicka folk tillbaka! Det talas om leverantörer och jurister, skola och boenden upphandlas. Åtta år av Allians regeringen har gjort problemet värre.

Foujan Rouzbeh påpekade också att ansvarsbördan står på asylsökanden. Kvinnor och hbtq-personer får därmed fördubblad ansvar att bevisa.

– En fråga som ställdes till en lesbisk asylsökande var: ”Du ser inte ut som en lesbisk”!

– Utgångspunkten för mig personligen är att riva systemet, inte ändra icke fungerande system, bygga ett nytt system, sade Foujan Rouzbeh.