Tehuset är en verksamhet med expansionsplaner som enligt hemsidan syftar till att stötta kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Men i dag avslöjar Jönköpingsposten att det egentliga syftet med verksamheten är att omvända stödsökande muslimska kvinnor till kristendomen.
Den dolda agendan bakom Tehuset framgår, enligt Jönköpingsposten av ett pastorsbrev undertecknat av Kjell Fors, pastor för Karlskoga-Degerfors Baptistförsamling. Han är gift med Soheila Fors, talesperson för föreningen Khatoom som startat och driver Tehuset.
Jönköpings kommun rekommenderar inte kvinnor att vända sig till verksamheten, och landstinget och länsstyrelsen, som båda beviljat bidrag till Tehuset, tar ställning vid ett möte nästa vecka:
– Först ska vi få en återkoppling från Tehusets styrelse. Sedan får vi se hur vi ställer oss till det hela, säger Siv Lundberg, på landstingets folkhälsosektion, till Jönköpingsposten.
Föreningen beskrivs på hemsidan som politiskt och religiöst obunden, men i brevet finns 16 punkter för hur en församling ska gå till väga för att etablera Tehuset på en ny ort. Med liknelsen en trojansk häst beskrivs i 16 steg hur Tehuset ska etableras och söka finansiellt stöd för att i slutänden nå målet att döpa de muslimska kvinnor som söker stöd. I dag driver Soheila Fors via föreningen Khatoon tehus på tre orter, det skyddade boendet Saras hus i Karlskoga samt har startat en hedersfond ”till hjälp för människor utsatta för hedersvåld”.
Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, har uppmärksammat nyheten och kallar det som skett för ett svek mot de våldsutsatta.
– Det finns en naivitet hos många gällande verksamheter som vänder sig till särskilt utsatta personer. Khatoon bör inte få ytterligare skattemedel för att möta våldsutsatta kvinnor, säger Olga Persson, SKR:s förbundssekreterare.
– Det är som att dessa grupper ska vara tacksamma om någon vill hjälpa dem. Tvärtom är öppenhet, insyn och en värdegrund som utgår från mänskliga rättigheter extra viktigt för oss som arbetar med personer som är utsatta och har en svag position, oavsett om vi är idéburna eller offentliga aktörer, menar hon.
För Catarina Gustafsson, verksamhetsledare för Kvinno- och Tjejjouren Jönköping, är det självklart att den som möter stödsökande kvinnor inte ska ha en dold agenda. Hon ser det som en fråga om makt.
– Dessa kvinnor har varit utsatta för makt och kontroll i relationen. Det är viktigt att ha en verksamhet med insyn och öppenhet, att det ska vara rättssäkert för den som söker hjälp, säger hon till Jönköpings-Posten.
