Var fjärde person uppger att arbetsgivaren låter bli att kalla in extrapersonal när det är mycket att göra, närmare en tredjedel tycker att arbetstakten är för hög och hela 80 procent tycker att de inte alls eller bara i någon mån kan påverka sin arbetstakt. Det är verkligheten för anställda inom hotell- och restaurangbranschen, enligt en granskning som tidningen Hotellrevyn har gjort. Flera av branschens yrkesgrupper är kvinnodominerade, framför allt hotellstädare, receptionister och köks- och restaurangbiträden där andelen kvinnor är mellan 70 och 83 procent.

Susanne Blom är enhetschef på Policy- och verksamhetsenheten på Hotell- och restaurangfacket, HRF, och hon är inte förvånad över resultaten i undersökningen.

– Det var väntat. Vi har hög deltidsarbetslöshet till exempel och vi ser inte att antalet rum som ska städas blir färre, utan de som jobbar deltid får antingen jobba över eller stressa väldigt mycket. Så jag är inte förvånad.

Vad blir konsekvenserna för branschen?

– Konsekvenser för de som jobbar är att de sliter ut sina kroppar och får arbetsskador. Konsekvenserna för dem som bor på hotell till exempel är att resultatet blir sämre, till exempel när det gäller städningen. För branschen i stort blir konsekvensen dessutom att färre orkar och vill engagera sig fackligt.

Vad gör HRF för att förbättra arbetsmiljön och minska stressen bland sina medlemmar?

– Vi jobbar med de medel vi har, bland annat kollektivavtalen. Vi har till exempel en skrivning i kollektivavtalet för städ som säger att innan man organiserar städarbetet ska man samråda med personalen om hur det ska göras, så att de kan påverka sin arbetssituation.

Devrim Mavi är chefredaktör för tidningen Hotellrevyn och säger att de länge har känt till att stress är ett stort arbetsmiljöproblem i branschen, men att de ville göra det mer konkret.

– Framförallt våra artiklar om hotellstäd och även restaurangbiträden har handlat om dålig arbetsmiljö och mycket stress. Nu gjorde vi en stor undersökning med 1 000 svar från personer som arbetar inom branschen och som också är medlemmar i facket, för att kunna prata om problemet mera konkret, med siffror, säger hon.

Även om de förväntade sig höga siffror gällande stressnivåerna var delar av resultatet ändå förvånande.

– Att så många som 20 procent inte hann ta matuppehåll längre än 10 minuter. Lägg därtill de 24 procenten som svarar att de hinner ta matuppehåll mer än tio minuter ”ibland”. Därmed försvinner den värdefulla återhämtningstiden varje arbetsdag för så många som upp till 44 procent. En annan mycket slående siffra är att sammanlagt 82 procent svarade att de bara kan påverka sin arbetstakt i ”någon mån” eller ”Inte alls”. Precis som Töres Theorell säger i artikeln, stressen ökar när arbetstakten är hög samtidigt som möjligheterna till att påverka arbetssituationen är små.

Växande bransch

Hotell- och restaurangbranschen växer. År 2023 uppskattas den att omfatta omkring 190 000 personer, vilket är en ökning med 35 procent sedan 2011. Men enligt rapporten Tillväxtvärk?, som HRF släppte tidigare i år, utbildas långt ifrån tillräckligt många på landets gymnasieutbildningar och endast en tiondel av personalbehovet kan i dag täckas med de utexaminerade. Om inte utbildningarna på kort tid blir väldigt mycket mer populära kommer nyrekrytering att vara ett stort problem de kommande tio åren. Samtidigt brottas branschen med långtgående brister i arbetsmiljön, vilket påverkar attraktionskraften. Hur ska ekvationen lösas?

– Att få ungdomar att jobba i den här branschen, att ta de här dåliga jobben, det är verkligen en utmaning. Men det handlar om att höja statusen. Städar man krävs en yrkeskunskap för att göra det på ett bra sätt, även om många inte tror det. Sammantaget handlar det om att utbilda, kompetensutveckla och att medvetandegöra, både konsumenterna som köper tjänsterna, dem som arbetar och dem som anställer, säger Susanne Blom.