En antirasistisk grupp i Frankrike genomförde en aktion mot seriealbumet Tintin i Kongo på en bokhandel i centrala Paris i måndags. ”Produkten är giftig, innehåller rasistiska ämnen och kan orsaka mental ohälsa” står det i varningstexten albumet märktes med.
Tintin i Kongo har på nytt blivit föremål för antirasistisk uppmärksamhet. Den 8 december genomförde medlemmar i Interventionsgrupp mot rasism (Groupe d’intervention contre le racisme) en aktion i Les Halles i Paris. Aktionen gick ut på att märka Tintinböcker med varningsetiketter om att böckerna är ”giftiga, innehåller rasistiska ämnen och kan orsaka mental ohälsa”.
Inte rasistisk enligt belgisk domstol
Interventionsgruppen mot rasism består av ett 50-tal medlemmar, och uttalade sig genom Louis-Georges Tin som också är ordförande för Rådet för svarta föreningar (Conseil représentatif des associations noires CRAN). Han förklarade att organisationen ville sända ett budskap till allmänheten under julhandeln då de flesta exemplaren av böckerna säljs. Han menade också att Tintin i Kongo är ett rasistiskt verk som dessutom är negationistiskt på ett subtilt sätt. Interventionsgruppen kräver att den franska upplagan förses med en förklarande inledningstext som placerar texten i kolonialismens kontext, såsom det görs i den brittiska upplagan.
Interventionsgruppen har sedan 2012 försökt påverka förlaget som ger ut Tintin i Frankrike (éditions Casterman) att lägga till en sådan inledning utan resultat. Förlaget har i stället hänvisat till ett rättsfall i Belgien från 2012 där ett domstol fastslår att det inte finns något rasistiskt i Tintin i Kongo. Enligt domslutet är boken inte ”elak” utan har gjorts i syfte ”att roa sina läsare genom godmodig och snäll humor”.
Olika hållningar i Storbritannien och Sverige
Boken flyttades från öppna samlingar till speciella samlingar (som kräver förbeställning) på brittiska bibliotek 2007 på grund av sitt rasistiska innehåll och måste innehålla en kritisk inledningstext eller varningstext för att kunna säljas i Storbritannien.
I den svenska upplagan finns en inledningstext där verkets koloniala historiska kontext nämns. Däremot finns det stort motstånd mot restriktioner av deras tillgänglighet på bibliotek vilket visade sig när Behrang Miri, då konstnärlig ledare på Kulturhuset i Stockholm 2012 försökte flytta böckerna från öppna magasin tillgängliga för barn. Miri anklagades då bland annat i Dagens Nyheter för att utöva ”censur”.