”I gruppen transpersoner finns många olika identiteter och sätt att uttrycka dem. Det vi har gemensamt är utsattheten och förtrycket under cisnormen.” Det skriver Lukas Romson i del två av #transskolan som handlar om begrepp och – identiteter.
Transpersoner är personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från normen för hur män och kvinnor förväntas vara. Gruppen är heterogen och det finns många olika sätt att vara transperson på. En del behöver mer eller mindre medicinsk och/eller kirurgisk behandling för att kroppen ska stämma med könsidentiteten, andra har inget behov av det. En del byter namn och/eller juridiskt kön, andra gör det inte. Respekten för personens könsidentitet bör finnas där oavsett transidentitet, en människas könsidentitet är något som bara den själv kan veta.
En del av de transpersoner som har behov av någon typ av behandling identifierar sig som transsexuella. Söker de då vård kan de då diagnosticeras som det, men en behöver inte ha diagnosen transsexualism, eller genomgå behandling, för att definiera sig som transsexuell. Transsexuella har ofta en entydigt manlig eller kvinnlig könsidentitet. En del slutar identifiera sig med transcommunityt efter avslutad behandling. Andra transpersoner identifierar sig som exempelvis intergender. De har oftare en könsidentitet som inte är entydigt manlig eller kvinnlig och har ibland behov av behandling, ibland inte. Många transsexuella och intergenders har samma könsuttryck hela tiden, men en del växlar mellan könsuttryck. I den traditionella bilden av transvestiter ingår att de ofta inte har något behov av behandling, men uttrycker ett växlande könsuttryck av identitetsskäl. I dag är gränserna mer flytande och det finns många transvestiter som har behov av behandling.
Många begrepp och kön
Det finns gott om andra identitetsbegrepp som används av transpersoner. En del ser sig som bara transpersoner, eller trans/trans*, utan att definiera sig mer än så. Begrepp som transman/transmaskulin, FtM (female-to-male) och FtX (Female-to-X) används av en hel del som registrerades som kvinnor vid födseln och identifierar sig mer eller mindre manligt. På motsvarande sätt används till exempel transkvinna/transfeminin och MtF (Male-to-Female). Transpersoner som inte har en entydigt manlig eller kvinnlig könsidentitet kallar sig ibland icke-binära, eller mer specifikt bigender (flera kön), intergender (mellan kön), genderqueer (odefinierat, bortom kön) eller nongender (inget kön). Vilken identitet en människa har är med nödvändighet också intimt knutet till den kultur och den tid hen lever i. För att kunna anta en i viss identitet måste en känna till att den finns och kan kopplas till en själv. Termer som she-male, transa och tranny kan ofta ses som kränkande och bör undvikas av andra än de som kallar sig själva så.
Dragshow
Drag queen är en artistisk iscensättning med kvinnliga attribut. Det bör inte blandas ihop med de identiteter som transkvinnor/transfeminina har. Detsamma kan sägas om drag kings, kvinnliga artister som iscensätter en mansroll. Men båda grupperna kan utsättas för samma förtryck som transpersoner eftersom de uppfattas bryta mot cisnormen. Det finns också transpersoner som sysslar med drag show.
Men hen då?
Hen är ett pronomen som många icke-binära transpersoner föredrar. Det är bra att undvika formuleringar som ”en hen, flera hens” eftersom lätt ses som nedlåtande, om personen inte själv sagt att det är okej. Många transpersoner som definierar sig som entydigt män eller kvinnor föredrar han eller hon som pronomen, och en del cispersoner föredrar hen som pronomen. Är en inte säker på vilket pronomen en person föredrar är det alltid enklast att fråga.
I gruppen transpersoner finns alltså många olika identiteter och sätt att uttrycka dem. Det vi har gemensamt är utsattheten och förtrycket under cisnormen.