Två unga kvinnor, båda människorättsjurister och aktivister, gripna och fängslade. Den ena är socialist och den andra feminist. Feministiskt Perspektiv har talat med goda vänner till Mahienour al-Massry och Yara Sallam som beskriver dessa modiga kvinnor med ledande roller inom den sekulära politiska och feministiska rörelsen.
Hundratals personer delar Mahienour al-Massry och Yara Sallams öde i dagens Egypten under militärens styre. Men dessa två kvinnor är förebilder för aktivisterna som störtade de två enväldiga presidenterna Hosni Mubarak och Mohammed Morsi. De är omtyckta och beundrade av människor som känner dem.
Mahienour al-Massry greps för att hon protesterade november 2013 mot lagen som förbjöd demonstrationsfriheten och tillät militärdomstolar för civila. Tillsammans med många andra fick hon ett fängelsestraff på två år. Yara Sallam greps i förra vecka för att hon protesterade mot samma lag med krav på att de fängslade, bland dem Mahienour al-Massry, skulle friges. Yara Sallam sitter nu häktad för att på söndag tas till domstol och ta emot sin dom. Ytterligare åtta kvinnorättsaktivister greps tillsammans med henne under demonstrationen.
Vem är Mahienour al-Massry
– Mahienour al-Massry är en ödmjuk och samtidigt bestämd person, med fötterna på jorden och inte ett dugg dogmatisk när det gäller sina ideologiska övertygelser. Hon är inte en som sitter på kaféer och talar om kampen för rättvisa, hon var alltid ute tillsammans med människor som kämpade.
Så säger Amro Ali, forskare och nära vän till Mahienour al-Massry – eller Mahie som folk kallar henne – i ett Skype-samtal från Kairo.
Amro Ali träffade al-Massry första gången vid en demonstration i Alexandria, fredagen den 27 maj 2011.
– Jag hörde ropet från en kvinna som hördes över alla andra bland demonstranterna: ”En fullbordad revolution eller ingenting alls!” Jag blev häpen, imponerad och tog en bild på henne som nu cirkulerar i media.
Mahienour al-Massry är ett välkänt namn och en respekterad politisk figur i Alexandria. Hon har spelat en avgörande roll i protesterna mot både Hosni Mubarak, Mohammed Morsi och militären. Hennes vänner minns att i början av revolutionen mot Mubarak, då det fortfarande var få som vågade höja rösten, var det hon som ledde protesterna. “Vi bara sprang bakom henne och ropade vad hon ropade, efter två minuter var vi 20 och efter ett tag blev vi 300 som gick bakom henne i ett demonstrationståg på Alexandrias gator.” Alexandria är en konservativ stad som sympatiserade med Muslimska brödraskapet under Mubaraks styre. Men al-Massry fick människors förtroende och detta gav henne en position i staden som respekterades av alla.
Från fängelset har al-Massry meddelat att hon aldrig godtar benådning från militären och helst sitter kvar sin tid i fängelset. I veckan fick hon det prestigefulla franska priset Ludovic Trarieux Award för sitt mod och sin insats som människorättsjurist.
– Var än det pågick en orättvisa och en kamp var Mahienour – som betyder månsken – där. Hon sov bredvid syriska flyktingar på polisstationer för att se till att de inte skulle bli torterade eller utvisas. Hon försvarade offrets rättigheter – oavsett politisk tillhörighet. Trots att hon är vänsteraktivist och mot brödraskapet försvarade hon de 21 kvinnor, anhängare till brödraskapet, som dömdes (och senare frikändes) till 11 år i fängelse. Hon jobbade för att hitta försvunna personer i säkerhetstjänstens labyrint. Hon deltog till och med i begravningen av människor utsatta för polisbrutalitet, folk hon aldrig träffat. Men hon fick betala ett högt pris för sin enorma medmänsklighet, säger vännen Amro Ali
Sedan domen om fängelsestraff på två år, pågår en massiv kampanj för hennes frigivning i Egypten och utomlands. Kvinno- och människorättsorganisationer i Egypten skrev ett gemensamt brev och begärde hennes frigivning. Internationella protster anordnades. Men militären släpper henne inte. Några dagar efter gripandet skrev Mahienour al-Massry ett känsloladdat brev från sin fängelsecell och bad sina kamrater att inte fokusera på henne utan att istället ta upp alla de orättvist straffade fångarnas sak. Hon nämnde vanliga fångar som sitter i kvinnofängelset utan att ha begått något allvarligt brott.
– Sådan är hon, men vi tycker att hon är en viktig nyckelperson för frihetskampen i Egypten. Därför har hon blivit symbolen för unga aktivisters protester mot militären. Men Mahienour har vuxit till att bli mer än bara en aktivist, hon är en förebild som förkroppsligar kampen, det alexandrinska samhällets moraliska kompass, en röst för de övrigas Egypten, och symbolen för en bättre egyptisk framtid, säger Amro Ali.
Vad skulle du vilja att Sverige gjorde?
– Hennes gripande och fängelsestraff är tecken på den bristande yttrandefriheten i Egypten. Det finns förtroende för Sverige till skillnad från USA och många andra länder. Så protester från Sverige tas emot på ett annat sätt och är viktiga.
Vem är Yara Sallam
Yara Sallam är jurist, människorättsaktivist och feminist. 2013 fick hon North African Shield-priset för sitt arbete med kvinnoorganisationen Nazra, för sina feministiska studier samt för sin forskning om ”transnationell rättvisa” vid Egyptian Initiative for Personal Rights.
Vid denna tidnings pressläggning sitter hon häktad hos Heliopolis-polisen i Kairo. På söndag, den 29 juni, ska hon och en rad andra aktivister som greps på en demonstration den 21 juni tas till rättegång. Demonstrationen genomfördes trots lagförbud och till stöd för de som tidigare arresterats för en fredlig protest den 26 november 2013 mot en konstitutionell bestämmelse som förbjuder demonstrationer och tillåter militära rättegångar för civila. Enligt kvinnoorganisationen Nazra har nio kvinnorättsaktivister gripits i samband med demonstrationen den 21 juni i Kairo, efter att ha attackeras med bland annat tårgas.
– Yara Sallam är en fascinerande kvinna. En av de modigaste och mest rationella människor jag känner. Trots sin unga ålder har hon förmågan att förstå och se saker bortom händelser. Jag måste erkänna att jag har alltid känt mig så liten i hennes närvaro.
Detta säger Yahia Zaied som arbetade med den nu grippna Yara Sallam och är en god vän. Under en period arbetade de på kvinnoorganisationen Nazra.
– En gång såg jag henne vid en demonstration, i september 2011 i Kairo. Det var våldsamt och demonstranterna attackerades. Hon sprang in i tårgasmolnen för att hjälpa andra. De flesta flydde, men hon sprang rakt in i sammandrabbningen. Hon är dessutom feminist och alltid beredd att ställa upp för de sexuellt trakasserade. Hon agerade när hon såg andra i fara.
Yahia Zaied, som är forskare och för tillfället befinner sig i Malmö, anser att internationella protester är viktiga och att Sverige ska protestera mot militärregimen i Egypten.
– Vår kamp ser kanske annorlunda ut jämfört med den som pågår här i Sverige. Vi kämpar mot konservatism och en militärregim. Men i grunden kämpar vi alla för samma värderingar. Särskilt när det gäller kvinnors rättigheter kräver vi samma rättigheter, oavsett om det är i Egypten eller i Sverige. Jag tror på universella mänskliga rättigheter och därför menar jag att vi måste stödja varandra. Sverige ska agera för att skämma ut Egyptens regim och isolera den internationellt. Vi kämpar nu mot ett styre som är ännu värre än Mubaraks. Omvärlden måste visa den nuvarande regimen i Egypten att den inte kan komma undan när den bryter mot mänskliga rättigheterna.
Trots allt som händer i Egypten säger Yahia Zaied att han inte ångrar revolutionen som ledde till Mubaraks fall 2011.
– Nej det gör jag inte. Som jag känner Yara gör inte hon det heller. Deltagandet i revolutionen var något av det bästa som jag personligen har gjort i mitt liv. Det är inte vårt fel att opportunister från alla håll kidnappade vår revolution. Det är inte vårt fel att det finns en militärmakt i Egypten som till vilket pris som helst fastställer sin makt. Jag tror att Yara Sallams generation – genom sina aktioner, genom att de inte låter sig tystas ner – visar att de inte slutar revoltera mot orättvisor och därmed visar de också att de inte ångrar revolutionen, utan att de fortsätter.
