”Så länge det finns hat finns det anledning att festa”, ”Bögstryk i tunnelbanan – en god anledning att festa”, är några Stockholm Prides budskap i deras kampanj #jagfestarmot. Stockholm Prides syfte är att skapa debatt kring hatet mot hbtq-personer, men har istället mötts av kritik.
Christine Bylund, skribent, regissör, föreläsare och performancekonstnär, menar att kampanjen är både triggande och raljerande.
– Att mötas av ’Bögstryk i tunnelbanan – en god anledning att festa’, när tunnelbanan är en plats där många hbtq-personer känner sig uttittade, hotade och utsätts för fysiskt och psykiskt våld, är inte bara osmakligt utan kan göra att otrygga rum känns ännu mer otrygga, menar hon.
Christine Bylund menar också att kampanjen blir problematisk då hbtq-personer enligt statistik är överrepresenterade när det kommer till alkohol- och drogproblem.
– Kanske festar vi redan bort mer hot och våld än vi borde?
Sandra Ehne, ordförande för Stockholm Pride menar att kampanjen visar på det förtryck hbtq-personer utsätts för i Sverige och internationellt.
– Med den här typen av kampanj och kommunikation vill vi skapa en reaktion och vissa människor kommer inte att tycka om den, även om majoriteten av responsen har varit positiv. Vi vill nå ut brett för att skapa ett medvetande och en diskussion kring hur hbtq-personers vardag kan se ut i Sverige idag, 2014, i ett land där alla människors fri- och rättigheter bör ses som självklara, men inte är det, säger hon.
Enligt Christine Bylund finns det en uppfattning i samhället om att Pride i sig bara handlar om glitter och glamour och att den egentligen inte behövs för att Sverige kommit långt vad gäller hbtq-personers rättigheter.
– Jag blir oroad över hur kampanjen i ett sådant samhällsklimat kommer att tas emot av personer som inte har någon koppling till hbtq-rörelsen. Pride säger ju själva nu att det är festen som räknas.
Sandra Ehne framhåller att Stockholm Pride handlar om att bemöta våld förtryck och diskriminering med bland glädje, dans och föreläsningar.
– Kampanjen visar på hbtq-personers vardag i Sverige och internationellt, på det förtryck, våld och diskriminering som finns. Vi vill att människor ska dela med sig av sina egna anledningar och vardagsberättelser för att tillsammans visa på behovet av Stockholm Pride och vårt arbete. Vi förändrar världen tillsammans genom debatt, dans, kärlek, och solidaritet, säger hon.
För Christine Bylund handlar Pride om att manifestera sig själv på gatorna. Det handlar om att ta och kräva sin plats, trots rädsla och trots fruktansvärda upplevelser i form av hatbrott i bagaget.
– Det handlar även om folkbildning, att aktivister från andra delar av världen kan bli inbjudna att tala för sin sak och att politiker får stå till svars och bli upplysta kring hbtq-personers livsvillkor.
Festa vill hon göra på trygga platser.
– Där vill jag kunna dansa mig svettig och rusig, och kyssa någon utan att vara rädd för att få stryk. Inte mötas av en kampanj som tycks säga ’Har du fått bögstryk? Ta ett glas vin!’
