Dödstalen i Ukraina växer efter torsdagens blodbad. Många demonstranter sköts till döds genom ett skott i huvudet av polisens krypskyttar. Samtidigt som situationen eskalerat kraftigt växer sig de högerextrema grupperna inom massprotesten starkare.
Den vapenvila som förhandlades fram under onsdagen bröts snabbt. Under torsdagen steg dödstalen på nytt – hur många som har dödats är oklart men vårdpersonal har uppgivit mellan 60 och70 döda och siffror på upp till hundra döda har rapporterats, men har ännu ej bekräftats. Hotell Ukrainas lobby blev ett provisoriskt bårhus då kroppar radades upp under dagen och vårdpersonal har rapporterat att de flesta skjutits till döds. Flera journalister har vittnat om att många skjutits i huvudet.
Också sjukvårdsvolontärer har blivit måltavlor för polisens krypskyttar, bland annat sköts Olesya Zhukovska under torsdagen trots att hon bar ett målat rött kors på bröstet. Hon hade rest till Kiev för att hjälpa skadade och sårade. Bilder som visats på sociala medier visar först en leende Zhukovska och på nästa bild håller hon en hand över ett blödande sår i halsen. Därefter twittrar hon helt kort:
– Jag dör.
Det kom dock rapporter senare att hon vårdades på sjukhus, skriver The Guardian.
På torsdagskvällen medgav Ukrainas inrikesministerium att polisen använt sig av prickskyttar. Enligt inrikesministeriet skedde detta i syfte att skydda andra, obeväpnade, poliser. Sent på torsdagkvällen beslutade parlamentet att polisen inte ska få skjuta mot demonstranterna.
Torsdagens blodbad kom alltså bara timmar efter att president Viktor Janukovytj på onsdagskvällen deklarerade en vapenvila. Våldsamheterna utbröt alldeles innan Tysklands, Frankrikes och Polens utrikesministrar mötte Janukovytj för samtal om den växande krisen i landet.
På torsdagen enades också EU:s utrikesministrar om att införa sanktioner mot flera personer i ledande ställning i Ukraina som innebär bland annat inreseförbud till EU och frysta tillgångar, restriktioner på export av kravallutrustning. Däremot kommer det inte införas något vapenexportförbud till landet.
Det finns uppenbara strategiska intressen som spelar in både från EU:s och från Rysslands sida i Ukraina-krisen. När protesterna bröt ut i slutet av november förra året var den tändande gnistan att president Janukovytj drog sig ur ett associationsavtal med EU, till fördel för närmare relationer med Ryssland. Men i takt med att protesterna fortsatt och polisen vid upprepade tillfällen gått till brutal attack mot fredliga demonstranter har protesterna alltmer fokuserats på Janukovytj och kravet på hans avgång.
I ett brev som publicerades på DN Kulturdebatt i slutet av januari skrev författaren Jurij Andruchovytj en vädjan om stöd för ”den ukrainska revolutionen”:
– För att sammanfatta: Det som pågår i Ukraina i dag är brott mot mänskligheten, och det är regimen som bär ansvaret. Om det här finns några extremister, så är det i landets högsta ledning.
Många demonstranter har gett uttryck för att striden står mellan demokratiska fri- och rättigheter och en antidemokratisk oligarki. Det gäller till exempel den anonyma unga kvinna som i en Youtube-video, som uppmärksammats av bland annat Kvinna till Kvinna vädjar om stöd. Veckans blodiga utveckling tog fart i tisdags. Då skulle parlamentet ha röstat om ett förslag som skulle begränsa Janukovytjs befogenheter. När omröstningen inte blev av blossade protesterna upp på nytt och natten till onsdagen dödades omkring 26 personer.
Högerextrema viktig motor
Inom oppositionen och bland grupperingarna av demonstranter finns högerextrema och nazistiska organisationer och partier vilket SR-journalisten Glenn Möllergren har skrivit om för Feministiskt Perspektiv tidigare. Dessa krafter har lyckats få en allt starkare ställning i massprotesterna. Det handlar bland annat om det högerextrema och antisemitiska Svoboda som är Ukrainas fjärde största parti.
Anhängare till det högerextrema och antisemitiska partiet Svoboda.
Svobodas partiledare Oleh Tyahnybok ledde tidigare Socialnationalistiska partiet och ingick under ett par år i en valallians med dåvarande president Victor Jusjtjenko. Han uteslöts dock efter att i tv ha sagt att ”en judisk maffia från Moskva styr Ukraina” rapporterar Expo.
I massprotesterna har också andra högerextrema grupper fått fäste. Pravy Sektor består av flera olika högernationalistiska grupperingar som vuxit fram sedan demonstrationerna bröt ut. Trots att protesterna mot president Janukovytj utlöstes av skiljaktigheter huruvida Ukraina bör knyta sig närmre EU eller Ryssland är grupper som Pravy Sektor emot båda och förespråkar i stället en ”nationell revolution”.
– För oss är Europa inte en fråga, tvärtom, att gå samman med Europa skulle innebära Ukrainas död. Europa innebär nationalstaternas och kristendomens död. Vi vill ha ett Ukraina för ukrainarna, som styrs av ukrainare och som inte tjänar andras intressen, sade Andriy Tarasenko från Pravy Sektor i en intervju med The Guardian i slutet av januari.
I en intervju med Time Magazine berättar Pravy Sektors ledare, Dmitro Yarosh att gruppen har samlat vapen under en tid. Den militanta gruppen har också fått en viktig roll i protesterna eftersom det är deras medlemmar som framför allt har stått på barrikaderna och slagit tillbaka polisen.
– Det är tillräckligt för att försvara Ukraina från dess inhemska ockupanter, sade han till Time i början av februari om gruppens vapenarsenal.
Till denna arsenal har nu ytterligare vapen tillkommit. Enligt inrikesministeriet kidnappades 67 poliser i veckan av grupperingar bland demonstranterna. De ska nu ha släppts efter att deras vapen tagits.
