Feministiskt perspektiv har publicerat de första delarna i en artikelserie om kvinnodominerande yrken, bland annat inom äldreomsorgen. Redaktionen har fått reaktioner på begreppsanvändningen, och huruvida personalen ska kallas ”undersköterskor” eller ”vårdbiträden”. Annelie Medling, ombudsperson på Kommunal, som organiserar båda yrkesgrupperna, reder ut begreppen.

– Skillnaden mellan undersköterska och vårdbiträde är utbildningen. En undersköterska har en formell yrkesutbildning som påverkar hur man utför sitt arbete. Under begreppet vårdbiträde döljer sig både utbildad och outbildad vårdpersonal. Det kan vara en tvåårig gymnasieutbildning som förr hette Social service, eller så kan det vara en till två terminers utbildning eller ingen utbildning alls. Idag eftersöker arbetsgivarna vård och omsorgsprogrammet när de rekryterar undersköterskor, säger Annelie Medling.

Enligt Annelie Medling är det hos vissa arbetsgivare skillnad i vilka arbetsuppgifter som en undersköterska har jämfört med ett vårdbiträde, medan andra arbetsgivare inte gör det. Men det som är skillnaden är hur man utför sina arbetsuppgifter. Hon menar för att säkra kvalitén i vård och omsorg krävs utbildad personal, vilket arbetsgivaren borde se till att deras anställda som inte har utbildning får.

Mirja Räihä är företrädare för Kommunal och undersköterska på Karolinska sjukhuset i Solna och även hon menar att skillnaden på undersköterskor och vårdbiträden är själva utbildningen.

– I dag finns båda yrkesgrupperna och det finns inget nedvärderande med yrket vårdbiträde, utan det handlar om att yrkesgruppen inte har uppnått samma kompetens. En som inte har en fullständig utbildning kan inte kalla sig undersköterska. Det är olika befattningar med olika löner. Däremot så finns inga vårdbiträden på sjukhus utan endast undersköterskor, säger Mirja Räihä.

Även om både Annelie Medling och Mirja Räihä ser positivt på att allt fler utbildas till undersköterskor ser de inga skäl till att fasa ut vårdbiträden, vare sig som begrepp eller yrkesgrupp.