Ännu ett fall av en gruppvåldtäkt där de misstänkta förövarna är idrottsmän har uppdagats på ett amerikanskt universitet. Studenten Anna våldtogs förra hösten men universitetet lade ner utredningen efter tolv dagar. Fallet sätter fokus på hur utbrett sexuellt våld är på amerikanska universitet samt på problemet att universiteten själva tillåts utreda och hantera våldtäktsärenden – och ofta gör ett undermåligt jobb.
Berättelsen om Anna, om våldtäkten och universitetet Hobart and William Smith Colleges svek mot henne blev känd nyligen då tidningen New York Times skrev ett omfattande reportage om vad som hänt. Anna var 18 år och hade bara varit vid universitetet i två veckor då hon blev inbjuden till en prestigefylld fest arrangerad av Kappa Sigma. Hon blev väldigt full och hennes vänner blev oroliga då de inte kunde hitta henne. Först tidigt på morgonen hittade en vän henne, då böjd över ett biljardbord med ansiktet ned och med byxorna nerdragna och en fotbollsspelare som verkade begå sexuellt övergrepp på henne. Flera andra fotbollsspelare var i rummet och tittade på, vissa tog bilder på vad som ännu är ett misstänkt övergrepp eftersom ingen ordentlig utredning gjordes.
När våldtäkter sker på amerikanska universitet kan den utsatta välja att antingen be universitetet hantera utredning och eventuellt straff som alternativ till att polisanmäla händelsen, vilket många gör då de hoppas på en snabbare och mindre utelämnande utredning. Men detta är problematiskt skriver författaren Kari O’Driscoll på Feministwire:
– Det kan initialt känns tryggare att rapportera en våldtäkt till någon på universitetsområdet, men det är inte ett tillräckligt gott skäl till att tillåta skolor att övervaka och utreda själva, särskilt inte när det blir allt mer tydligt att de inte är kapabla nog att göra jobbet ordentligt. Med anledning av vad vi nu vet om det absoluta haveri de flesta universitet har gjort i hanteringen av sådana anmälningar står det klart att den här strategin inte bidrar till studenternas säkerhet eller till att straffa förövare på ett sätt som är adekvat för ett sådant allvarligt brott. Privata utredningar av universitetspersonal som inte har samma juridiska standar för att hämta in information som polisen har kan indirekt hindra en riktig polisutredning när och om övergreppet anmäls.
Kan försvåra polisutredning
Mycket av problemen som O’Driscoll påpekade i sin artikel i maj i år är i högsta grad relevanta för det som hände i Annas fall. När Anna någon timme efter att hon hittats av sin vän undersöktes av en specialiserad sjuksköterska konstaterades det att hon utsatts för trubbigt våld som tydde på ”samlag antingen med flera partner, flera gånger eller att samlaget var väldigt våldsamt”. Anna kunde inte komma ihåg det som skedde vid biljardbordet men att hon blivit våldtagen tidigare den natten på ett annat ställe och ett vittne hade även då sett fotbollsspelaren naken och Anna delvis avklädd. Både den utpekade fotbollsspelaren och de andra lagkamraterna nekade att de hade våldtagit henne, eller haft sex med henne.
De tre fotbollsspelarna friades tolv dagar senare av den panel universitetet satt samman för att utreda händelse, som alltså vid det här tillfället inte ledde till någon polisutredning. Panelen hade flera sammankomster för att be Anna, vittnen och fotbollsspelarna berätta sina versioner, men Anna fick varken ha en advokat eller familj närvarande vid dessa möten. Inte heller gavs all relevant information till de tre som ingick i panelen, bland annat utelämnades sjuksköterskans vittnesmål om att Annas underliv varit skadat och inflammerat, rapporterar New York Times. Enligt Anna hade universitetet förklarat för henne att ett viktigt alternativ var att polisanmäla händelsen men att ”hon beslutade sig för att inte göra det då en administratör på universitetet sade att det skulle bli en längre och mer utdragen process”. Och när hon i ett senare skede ändrade sig och polisanmälde händelsen så lade åklagaren snabbt ner fallet med hänvisning till att det inte fanns något material att jobba med.
Särbehandling av sportprofiler?
I flera uppmärksammade fall i USA har de misstänkta våldtäktsmännen varit atleter, ofta idrottsmän i universitetets lagsporter. Det faktum att en misstänkt gärningsman är en populär och viktig spelare för skolans lag kan spela in i själva utredningen av ett misstänkt brott då universitetet hamnar i en intressekonflikt: det ser inte bra ut att en sportprofil begår allvarliga brott och de många fallen där de misstänkta våldtäktsmännen varit idrottsmän har rest frågor om det är så att de särbehandlas och skyddas.
Ett annat uppmärksammat fall är Florida State University, där den framgångsrika quarterbacken Jameis Winston pekades ut som våldtäktsman av en kvinna – inget åtal väcktes dock. Enligt New York Times var såväl universitetets som polisens utredning av fallet undermålig.
I New Mexico i april i år anmälde en studerande kvinna att hon våldtagits, två av tre misstänkta gärningsmän spelar i University of New Mexicos fotbollslag, Lobo. De båda fotbollsspelarna stängdes tills vidare av från laget under utredningen. I slutet av juni rapporterades det att åtalet lagts ned, men att vidare utredning av DNA-spår fortfarande pågår.
I mars i år anmälde en kvinna att hon blivit våldtagen av tre basketspelare. University of Oregon medgav i maj i år när polisen blev klar med sin utredning att man vetat om våldtäktsanklagelserna bara någon dag efter att händelsen ägt rum men att man ändå tillåtit de misstänkta delta i en turnering. När det blev känt blev de avstängda från laget och senare meddelade universitetet att de tre stängs av från studier på universitetet i minst fyra och högst tio år. Utredningen lades ner i brist på bevis men det ansågs bevisats att de brutit mot universitetets uppförandekoder. Den utsatta kvinnan skriver i ett brev till universitetet om sin ilska över ”den kultur som verkar finnas i våra idrottsavdelningar som prioriterar segrar över studenternas säkerhet”.
Listan kan göras mycket längre. Dessutom väcker många av de här fallen frågetecken kring det faktum att universitet och colleges i USA förväntas kunna ersätta en polisiär brottsutredning. Enligt en utredning av National Institute of Justice från 2007 utsätts en femtedel av alla kvinnor som studerar på universitet för våldtäkt eller våldtäktsförsök, och en sextondel av alla män. Att också problemet med dåliga utredningar från universitetsledningar är utbrett framkom i våras då Vita huset publicerade ett pressmeddelande över de drygt 50 universitet och colleges som själva är föremål för utredning. Detta för att avgöra om de har brutit mot lagen Title IX från 1972 som förbjuder all diskriminering på grund av kön på alla lärosätens om får statliga bidrag. Listan över universiteten som utreds är en del i president Barack Obamas så kallade Task Force to Protect Students from Sexual Assault som lanserades i januari i år, men som dock inte innehöll några krav på att polisen ska sköta våldtäktsutredningar.
