Det räcker inte med varannan damernas för att få jämställd representation i de folkvalda församlingarna. Att män får fler personröster än kvinnor bidrar också till att det nu finns en risk för att andelen kvinnor i riksdagen minskar igen. Feministiskt perspektiv ringde upp Katarina Lindahl, ordförande i UN Women nationell kommitté Sverige som genom kampanjen #kryssaenkvinna försökt lyfta fram väljarnas ansvar och möjlighet att påverka.
Hur går det med kampanjen? Har ni fått ett stort genomslag?
– Vi hade samma kampanj inför EU-valet och då var det mer en nyhet, då
uppmärksammades den mer. Hur den går den här gången vet vi nog
inte förrän efter valet. Vad vi har märkt är dock att medier inte är lika
intresserade av kampanjen den här gången. Men så är det, frågor som
rör kvinnors rättigheter är ju inte alltid så heta valfrågor. Det är som
att det betraktas som en lagom dos kvinnorättstema för i år efter att vi
uppmärksammat det i våras.
Är det någon särskild målgrupp ni har vänt er till mer nu?
– Vi vänder oss till alla som har rösträtt, för alla väljare har samma
möjligheter att göra skillnad. Det är givetvis möjligt att till exempel
förstagångsväljare hade kunnat vara en bra grupp att rikta sig specifikt
till, men vi har resonerat så att det är allmänt val och då gäller det
här alla som har rösträtt. Vi vill att kvinnor ska få mer tillträde till de
beslutsfattande församlingarna.
Kan ni se att vissa partier är bättre än andra på att ha fler kvinnor på
listorna?
– SD är så klart utmärkande som sämst i klassen, men de andra är ganska
rutinerade vid det här laget och håller det på en rimlig nivå. Vi har valt att
inte göra en partipolitisk jämförelse utan har valt att se på totalen över
alla listorna. Vi vill markera att det här inte är en partipolitisk fråga utan
vi anser helt enkelt att det är viktigt att ha en jämställd riksdag och därför
vill vi ha in fler kvinnor. För trots medvetenheten så är det ingen som har
majoritet av kvinnor på sina listor. Antalet kvinnor in till riksdagen sjönk
dessutom vid förra riksdagsvalet, vilket betyder att vi måste föra den här
kampanjen igen och igen.
Varför tror du att det är så?
– Det är väl en fråga om att kvinnors villkor trots mycket arbete från oss
och från andra, helt enkelt inte har samma genomslag. Manssamhället
lever kvar, det finns överallt och då är det väl också så att man kanske
litar lite mer på en karl när det ska personröstas. Representationen har
faktiskt blivit lite sämre på många håll, såväl i kommuner och landsting
som riksdag. Om vi jämför med valet 2010 så är det färre kvinnor på
listorna, 25 procent personröstade i det valet och av dem var det bara
en tredjedel som kryssade för kvinnor. Det vi vill med kampanjen är
att ändra det och medvetandegöra folk om att de kan rösta fram den
ändringen.
Feministiskt initiativ (Fi) kan i så fall inte vara med i den undersökningen ni
gjort?
– Nej precis, vi har inte tittat på Fi, utan bara de befintliga riksdagspartierna. Jag
tycker såklart att det är bra att Fi har en sådan bred majoritet av kvinnor. Om de
skulle komma in i valet nu skulle det därför både bidra till ökad representation
i riksdagen men också kunna vara en utmaning till de andra partierna så att de
kanske skärper sig mer till nästa val.
