Varken politiker eller medier var särskilt bra på att lyfta sjukförsäkringsfrågan i valet. Det kan ha varit ett misstag från den rödgröna sidan, tror Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO. Samtidigt som valresultatet skapat ett svårt läge för de tilltänkta regeringspartierna ser han goda möjligheter att nå blocköverskridande uppgörelser som åtminstone delvis återställer de urholkade välfärdssystemen.
Eftersom Sverige varken kan styras från höger eller vänster såvida Sverigedemokraterna inte ska tilldelas en vågmästarroll, krävs nu smidiga, blocköverskridande samverkansformer, konstaterar Kjell Rautio i sitt senaste inlägg på LO-bloggen.
Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (PSFU) som tillsattes 2010 hade just den målsättningen och borde kunna fungera som förebild. Men med Rautios egna ord blev utredningen ingen reformverkstad, utan en reformkyrkogård. Några breda och långsiktigt hållbara lösningar, som enligt direktiven skulle sökas, har det inte blivit. I stället kunde alliansregeringen gömma undan interna meningsskiljaktigheter och uppenbara systemfel genom att hänvisa till den pågående utredningen.
Det betyder inte att S-ledaren Stefan Löfvens plan att förhandla sig till handlingskraft över blockgränsen är dömd att misslyckas. Däremot finns lärdomar att dra. Att socialförsäkringsutredningen rymt samtliga riksdagspartier har enligt Kjell Rautio varit försvårande.
– Jag tror att det finns förutsättningar att komma överens om lösningar över partigränserna, men jag tror inte man ska arbeta med alla partier, utan med de partier som det finns störst förutsättningar att komma fram till en lösning med, säger han.
Dessutom menar Rautio att för många och alltför olika politikområden har omfattats. I socialförsäkringsutredningen ryms arbetslöshetsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, sjukförsäkringen, rehabilitering och omställning för återgång i arbete, med mera. Uppdraget har utvidgats längs vägen och utredningstiden förlängdes till sista januari 2015, men inför valet såg partierna inte ens ut att kunna enas vad gäller arbetsskadeförsäkringen, där samsynen tidigare varit som störst.
Bygga nytt Ali
– Jag tror att man ska renodla, skilja mellan arbetsmarknadsförsäkringar och socialförsäkringar och plocka fram utredningsdirektiv på områden där det går att få majoritet. Vi behöver också någon form av nationell kraftsamling för att lyfta fram arbetslivsfrågorna på dagordningen.
Det skulle kunna bli något i stil med Arbetslivsinstitutet (Ali), som Alliansen lade ner direkt efter maktövertagandet 2006, tror Kjell Rautio.
– Ali var ett rött skynke för Moderaterna, men efter nedläggningen har många på den borgerliga sidan sett att arbetslivsfrågornas status har sjunkit.
I grunden är det en fråga om folkhälsa, men också om könsmakt, betonar Kjell Rautio. 70 procent av de utförsäkrade är kvinnor, varav många drabbas av psykisk ohälsa, de diagnoser som sedan 2010 driver upp sjuktalen, som nu är högre än när alliansregeringen tillträdde. Detta trots utförsäkringarna.
– Nu är det yngre kvinnor som drabbas, som jobbar i yrken där arbetstakten drivits upp och makten över anställningsförhållandena minskat. Dessutom har allt fler fått otrygga anställningskontrakt med springvikariat och liknande. Det gör att det skapas en psykisk anspänning på många arbetsplatser som leder till psykisk ohälsa. Det är en viktig könsmaktsfråga.
S och M undvek fråga
LO gjorde flera försök att lyfta sjukförsäkringsfrågorna, tog fram rapporter och gjorde olika utspel, men fick inget större genomslag i den rikspolitiska debatten. Kjell Rautio tycker att det är uppenbart att både Socialdemokraterna och Moderaterna undvek frågan och fokuserade på att vinna marginalväljare ur medelklassen, vilket medförde att såväl klasskillnader som könsmaktsfrågor hamnade i skymundan. Att varken SVT eller TV4 valde att lyfta dessa frågor gjorde inte saken bättre.
– Då speglar inte valdebatten den verklighet som många människor uppfattar som viktig. Jag kan inte säga varför man inte valde att lyfta upp sjukförsäkringsfrågan mer än man gjorde, jag kan bara beklaga det. Eftersom den är block och partiskiljande hade det varit viktigt att göra det.
– Jag tycker inte att Feministiskt initiativ har lyft de här frågorna särskilt mycket heller. Jag trodde att de skulle göra det just eftersom det är en så viktig könsmaktsfråga, säger Rautio.
Han tror dessutom att de rödgröna hade kunnat vinna mycket på att konfrontera alliansregeringen mer när det gäller välfärdens försäkringar, eftersom det handlar om en verklighet som alliansföreningen förändrat mycket och innebär att människor väldigt snabbt hamnar i fattigdom vid arbetslöshet och sjukdom.
”Det fanns en vänstervind”
– Det fanns en vänstervind i den bemärkelsen att stödet till välfärdsstaten ökat, men den lyckades inte de etablerade partierna till vänster fånga upp. Vinden blev antagligen en förändringsvind för att de etablerade partierna triangulerat sig för nära varann i mittfältet. Många upplevde nog att det enda riktiga oppositionspartiet var SD. Jag tror inte bara att SD påverkades positivt utan att det också förklarar att Fi nästan kom in i riksdagen.
Men handlar det bara om triangulering, eller står rentav partierna så nära varandra som det ser ut? Det låter som om välfärden inte har försämrats särskilt mycket när Alliansen pratar om att fler är i arbete och att det går mer pengar till välfärden än när de tillträdde – trots skattesänkningarna…
– Det gäller att titta på resurser utifrån möjlighet att täcka de behov som befolkningen har. När Alliansen säger fler i arbete talar de inte om att det är kopplat till befolkingsutvecklingen. Det är mer rättvisande att tala om andelen sysselsatta än antalet sysselsatta, menar Kjell Rautio.
Alliansen skapade ett överskott
Ett annat problem för välfärden är att pengarna som gått till skattesänkningar kommer från socialförsäkringarna. Genom att försämra villkoren i försäkringarna skapade alliansregeringen överskott som plockats in i statsbudgeten.
– Ett sätt att göra sig rik som privatperson vore att säga upp alla sina försäkringar, men det vore ju farligt otryggt, och det är precis det Alliansen har gjort. Många är försäkringslösa i dag på grund av de förändrade villkoren i våra socialförsäkringssystem. De flesta har någon i hushållet som är i arbete och är därmed inte berättigade till ersättning ur socialbidragssystemet. Det är det som Reinfeldt kallar andra försörjningskällor, en förvärvsarbetande make eller maka. För de som har blivit sjuka är det samma situation.
Motargumenten om hur människor påverkats av de här förändringarna framstod inte som särskilt tydliga i partiledardebatterna…?
– Jag håller med om att den försvarslinjen hörde vi väldigt lite om från den rödgröna sidan. De valde istället att inte gå i konfrontation när Reinfeldt talade om att de skulle rulla ut bidragssystemet, fast det är fel tala om bidrag när det är försäkring. De ville styra om debatten till skola och jobb hellre än att ta konfrontation i välfärdsfrågan, som då hade hamnat i fokus. Jag tror det var fel.
Finns många hål att fylla
Med allt detta sagt hyser ändå Kjell Rautio stora förhoppningar om att den nya regeringen ska kunna åstadkomma en del, till exempel när det gäller att restaurera sjukförsäkringen. Även om frågan inte lyftes i valrörelsen särskilt mycket anser han att programmen som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gick till val på är bra.
– De är överens om att höja inkomsttaken och satsa på rehabilitering betydligt mycket mer än i dag, låta ersättningsnivån ligga på 80 procent hela sjukskrivningsperioden och ta bort bortre parentesen som gör att människor utförsäkras. Det är en rad saker. En del av dem – att höja taken och satsa på rehabilitering kan få med sig Folkpartiet på. Och nu har Försäkringskassan börjat ifrågasätta om den bortre parentesen fyller någon viktig funktion. Förutsättningar att förbättra jämfört med hur det ser ut i dag är goda även om det inte går att få igenom hela program.
Men det är många hål att fylla. Över hälften av alla kvinnor som går i pension hamnar i vad EU:s definierar som fattigdom. 80 procent av alla de som endast har garantipension, den lägsta pensionen, är kvinnor. Samtidigt är de nuvarande systemen riggade så att andelen fattigpensionärer sannolikt blir fler. Sverige har till exempel OECD:s hårdaste kriterier för att sjukersättning – det som tidigare kallades förtidspension. Av de som inte kvalificerar och samtidigt har för påfrestande arbetsvillkor tar många ut förtida pension, vilket ytterligare sänker de redan låga ålderspensionerna. På grund av ojämställda löner blir effekten trippel för kvinnor.
Sjukersättningen borde höjas
Alliansens svar på att så många kvinnor har så låga pensioner har varit att höja bostadsbidraget. Har de rödgröna någon bättre idé?
– Tomas Eneroth (riksdagsledamot och vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, red anm) ser behovet av att höja sjukersättningen. Det är den som bör höjas, inte bostadsbidraget. Och det ska bli lättare att få sjukersättning. Sedan, när någon fått bostadsbidrag, ska det vara på samma nivå som för de som har förtidspension och ålderspension.
– LO har en rad krav, en lång lista, men också en medvetenhet om att det inte går att få igenom alla krav den första mandatperioden. Mest angeläget är att höja inkomsttaken, satsa på rehabilitering, ta bort stupstocken och så ska det vara 80 procent i sjukpenning hela sjukskrivningsperioden. Kan man göra det har man tagit rejäla steg mot att reparera sjukförsäkringen. Resten får vi gå vidare med nästa mandatperiod…
