En tredjedel av alla Europas kvinnor har någon gång blivit utsatta för våld. Dessutom har över hälften varit med om sexuella trakasserier. Nu har EU-parlamentet bett kommissionen om en gemensam lagstiftning för att komma åt problemet. Igen.
Lagom till 8 mars har EU:s byrå för grundläggande rättigheter släppt en omfattande kartläggning av hur våldet mot Europas kvinnor ser ut. 42 000 kvinnor i de 28 medlemsländerna har intervjuats, därmed sägs rapporten vara världens hittills största.
Och det är nedslående siffror som presenteras. En tredjedel av alla kvinnor har efter 15 års ålder varit utsatta för någon form av fysiskt eller sexuellt våld och 5 procent har blivit våldtagna. Kartläggningen visar också att bara en tredjedel av de kvinnor som hade utsatts av sin partner och en fjärdedel av de som utsatts av någon annan sökte hjälp eller polisanmälde.
Dessutom har över hälften av alla kvinnor någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier. Bland kvinnor som har en chefsposition eller kvalificerade yrken är det så många som 75 procent.
– Europaparlamentet har talat om våld mot kvinnor som ett problem som framförallt berör utvecklingsländerna, men undersökningen visar på något helt annat. Det är viktigt att lyfta fram magnituden på det här problemet, säger bulgariska Antonyia Parvanova, ledamot i EU-parlamentets utskott för jämställdhet och som har lett arbetet med ett resolution om bekämpning av våld mot kvinnor.
Våldet och den krisande ekonomin
I resolutionen ber EU-parlamentet att kommissionen ska införa en övergripande lagstiftning på området som är tvingande för alla medlemsländerna. Parlamentet vill ha ett golv för vilka åtgärder som varje land måste vidta för att komma tillrätta med det könsbaserade våldet. Det kan till exempel vara att det ska finnas ett visst antal skyddade boenden, att det ska upprättas årliga handlingsplaner och tas fram kunskap och utbildning för dem som möter våldsutsatta kvinnor.
– Vi inom EU har en moralisk skyldighet att arbeta med detta. Vi kan inte kräva av andra länder att de ska respektera mänskliga rättigheter, om inte vi inom EU gör det, menar Antonyia Parvanova.
Men det finns också en ekonomisk aspekt, påpekar hon. Enligt EU:s egna beräkningar kostar våldet varje år 228 miljarder euro.
– Jag vet inte om vi ska behöva vara så cyniska att vi lägger fram ekonomiska argument, men att förebygga våld mot kvinnor kan helt enkelt ses som ett sätt att förbättra den krisande ekonomin, säger hon.
Ojämställt system
När det gäller en eventuell EU-lagstiftning ligger nu bollen hos EU-kommissionen som måste återkomma med ett svar inom tre månader. Mikael Gustafsson som är ordförande för parlamentets utskott för jämställdhet vågar inte hoppas för mycket.
– Vi bad om en liknande lagstiftning för tre år sedan, och då hände ingenting. Sedan dess har vi upprepat frågan med jämna mellanrum. Men inget är omöjligt, säger han.
Och det finns även en mellanstatlig lösning, påpekar han. Det är att medlemsländerna ratificerar Europarådets Istanbulkonvention mot våld mot kvinnor och våld i hemmet.
– Den är jättebra och ambitiös. Därför arbetar vi i utskottet för att EU ska trycka på så att medlemsländerna skriver under. En del har gjort det, men långt ifrån alla.
– Jag tror att den bakomliggande orsaken till våld mot kvinnor är ett ojämställt system där kvinnor är underordnade män. Därför är ett brett jämställdhetsarbete viktigt om vi ska komma tillrätta med problemet, säger Mikael Gustafsson som är ordförande för EU-parlamentets utskott för jämställdhet.
