Gruvmotstånd målas upp som ett motstånd mot utveckling. Men vad är utveckling? ”Ingen har något emot asfalterade gator och bättre infrastruktur, men det får inte ske på bekostnad av grundläggande livsvillkor.” säger urfolksledaren Miriam Chuchuca under en after work arrangerad av den internationella människorättsorganisationen FIAN i Solidaritetshuset i Stockholm.
Miriam Chuchuca kommer från provinsen Azuay i södra Ecuador, där lokalbefolkningen länge stridit mot en planerad guldgruva. Prospekteringen har gjorts av ett kanadensiskt bolag, I’m Gold, och regeringen är mycket positiva till projektet. Miriam Chuchuca representerar FOA – Federación de Organizaciones del Azuay – som samlar grupper i det område som kommer drabbas av en gruvetablering. Många av de som är med är lantbrukare, en hög andel är kvinnor och många har urfolkstillhörighet.
Under föredraget fokuserar Miriam Chuchuca särskilt på kvinnornas starka roll i gruvmotståndet. En av de starka förebilderna är Ana Perez, en äldre kvinna vars slagord under en demonstration har spridits. ”Vatten är mer värt än guld!” och ”Vattnet säljer man inte – det försvarar man!”
Kimsakochas kvinnor ser sig som representanter för de livsviktiga elementen och för tidigare generationer. Marken ger mat och liv. Vattnet kommer från Pachamama, Moder Jord, och är en del av den helhet som även människor ingår i.
Uthålliga kvinnor
Det är ofta kvinnorna som står i främsta ledet vid demonstrationer, som kan bli ganska våldsamma. En av metoderna för att få uppmärksamhet är att bygga vägblockader, varpå polisen brukar gå till hårt angrepp. En gammal terroristlag har också dammats av för att kunna slå till hårdare mot demonstranter. Men kvinnorna är uthålliga, säger Miriam Chuchuca. ”Vi kvinnor har starkare band till Pachamama och som mödrar förstår vi grundläggande behov. Därför fortsätter vi. Vi håller till exempel workshops för att hela tiden utveckla kampen.”
Åhörarna har många frågor och vill diskutera vidare. Miriam Chuchuca tar upp att gruvmotståndet målas upp som ett motstånd mot utveckling. Men vad är utveckling? ”All matproduktion och allt dricksvatten hotas om en gruva etableras!” Ingen har något emot asfalterade gator och bättre infrastruktur, men det får inte ske på bekostnad av grundläggande livsvillkor. Det konstateras att situationen ser likartad ut för urfolk över hela världen, bland annat för samer.
Myndigheterna framhåller att just denna gruva kommer bli hållbar och att den kommer ge många jobb. ”Visa mig en hållbar gruva!” säger Miriam Chuchuca och tillägger att väldigt få av de jobb en gruva ger kommer att gå till lokalbefolkningen. Många gruvarbetare kommer inte ens från de länder de arbetar i.
Miljö och människor
En åhörare frågar om kyrkans roll, tar de ställning? Miriam Chuchuca svarar att katolska kyrkan är stark och många lyssnar på prästerna, men det finns ingen nationell policy kring dessa frågor. Det är upp till varje enskild präst att ta ställning. Vissa stödjer lokalbefolkningens motstånd, men andra propagerar för att folket ska lyssna på regeringen.
Miriam Chuchuca tackas med rungande applåder, sedan ställer sig folk på kö för att få växla några ord, fotografera, och någon vill få en intevju.
Miriam Chuchuca deltar även i MR-dagarna i Umeå för att tillsammans med andra urfolksrepresentanter, däribland Marie Persson från Tärnaby, diskutera gruvnäringens konsekvenser för miljö och människor.
