Vi ser i dag ett samhälle med växande rasism där våld och hot om våld mot rasifierade personer inte tas på allvar.

Under den gångna veckan hotades flera rasifierade politiker av nazister i Almedalen. Victoria Kawesa (Fi), Hanif Bali (M) och Arhe Hamednaca (S) är några av dem. Polisen har lagt ned alla förundersökningar.

Att nazister får hetsa och hota utan att det får några konsekvenser är ett hot mot demokratin och ett allvarligt säkerhetsproblem. Sverige har upprepade gånger fått kritik av FN:s rasdiskrimineringskommitté för bristande åtgärder mot hatbrott. Hatbrott med rasistiska motiv utgör 72 procent av alla anmälda hatbrott. Men endast 6 procent av de identifierade hatbrottsanmälningarna från 2011 ledde till åtal i början av april 2013. Till Justitiekanslern inkom 128 anmälningar om hets mot folkgrupp under 2013 men förundersökning inleddes endast i 16 ärenden.

Bakom siffrorna finns människor som inte kan känna sig trygga när de rör sig på gator och torg, när de skickar sina barn till förskolan eller när de deltar i politiska debatter. Det är muslimska kvinnor som får sina slöjor avryckta och stenar kastade efter sig. Det är rasifierade män som nästan blir mördade. Det är transpersoner som misshandlas av dem som hatar att inte kunna könsbestämma andra och det är bögar och lesbiska som får glåpord efter sig för att de håller hand. Det är Sverige 2014 och vi har ett rättsväsende som inte är till för alla.

Polisen kan inte garantera vår säkerhet eller ge oss upprättelse. Tvärtom är de i hög utsträckning en del av problemet. Förundersökningar av hatbrott läggs ned samtidigt som demonstrationstillstånd delas ut till nazister. Organisationer som helst av allt vill se oss döda får utrymme att sprida sin propaganda. Lagen som förbjuder hets mot folkgrupp är i praktiken tandlös vad gäller hat mot rasifierade och spridning av islamofobi, afrofobi, antisemitism, antiziganism, homofobi och transfobi.

Vi välkomnar regeringens tillsättning av en samordnare för att motverka extremism, men det är viktigt att komma ihåg att rasism existerar långt utanför högerextremistiska kretsar i Sverige. Rasismen är institutionaliserad, därför måste dess förekomst och diskriminerande verkningar inom våra institutioner också bekämpas.

Vi är många som just nu känner av normaliseringen av rasism inpå bara skinnet. Vi ser en samhällsutveckling som hotar hela vår existens. Men det är också därför vi är politiskt aktiva. För vi kan inte vänta. Vi vill se politiska åtgärder mot rasism nu:

• Rättsväsendet ska få obligatorisk utbildning om rasism, genus och normkritik som en del av grundutbildningen vilket följs upp av återkommande fortbildningar under tjänsteutövande.  

• Det ska finnas specialiserade hatbrottsenheter i hela landet med kunskap om alla diskriminerade grupper. Alla brottsoffer ska bemötas med kunskap och hatbrott ska prioriteras. Resurser ska också avsättas till materiella skador på religiösa byggnader.

• Lagen om hets mot folkgrupp ska skärpas så att den uppfyller sitt syfte så att flera fall kommer till åtal. Transpersoner ska uttryckligen nämnas i hat- och hetslagstiftningen.

• Vi vill upprätta en nationell handlingsplan mot rasism och strukturell diskriminering. Det förebyggande arbetet ska stärkas och utvecklas inom alla samhällsområden, inte minst i skolan. Undervisningen ska präglas av normkritiska och antirasistiska perspektiv.

• Sverige ska tillsätta en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s Parisprinciper. Denna ska bevaka hur myndigheterna främjar alla invånares rätt till lika rättigheter, möjligheter och utfall och hur de motverkar diskriminering i sin löpande verksamhet.

Vi vet att vi kan skapa ett samhälle som är tryggt och inkluderar alla. Men för att komma dit behövs antirasistiska feminister som sätter mänskliga rättigheter högst upp på agendan.