En uppgift där gymnasielever kunde välja mellan att argumentera för eller emot homosexuellas rätt att adoptera har dragits in efter kritik från Mina Levin Svanepoel. Hon hoppas nu att uppmärksamheten ska leda till ökad förståelse och förbättra klimatet för hbtq-elever i skolan.
Varken lärare eller rektor tog från början till sig Mina Levin Svanepoels invändningar mot en av uppgifterna som eleverna kunde välja på under en uppsatsskrivning i engelska förra veckan.
Uppgiften handlade om att debattera för eller emot homosexuellas rätt att adoptera. Och Levin Svanepoels invändning gällde diskriminering.
– I skollagen, diskrimineringslagen och skolans likabehandlingsplan står det klart och tydligt att skolan ska arbeta mot diskriminering, och en av diskrimineringsgrunderna är sexualitet, konstaterar hon.
Uppgiften togs bort, men bara i den sal där Levin Svanepoel skrev sin uppsats, och med hänvisning till att hon hade fått reda på frågeställningen i förväg, inte att det skulle vara något problem med dess innehåll.
Hon går i andra ring på Hågestagymnasiet i Sollefteå och har tidigare upplevt att skolans lärare och ledning har svårt att ta till sig kritik som kommer från elever. Därför förklarade hon sig i en debattartikel i Örnsköldsviks Allehanda.
– Jag ville lämna artikeln till rektorerna och de ansvariga lärarna. Det är lättare för dem att förstå om de får sitta i lugn och ro och läsa. Mitt syfte är inte att slå ner på skolan. Jag vill öka förståelsen och förbättra klimatet för hbtq-elever i skolan, säger Mina Levin Svanepoel.
Tydlig likabehandlingsplan
Hon berättar att hon fått mycket stöd i sociala medier, men det finns också de som kritiserat debattartikeln och anser att det hon vill uppnå inskränker yttrandefriheten. Signalerna från skolan har varit dubbla. Rektorn har i intervjuer uttalat sig positivt om hennes insats och även talat direkt med henne om att göra skolan mer hbtq-vänlig. Samtidigt har Mina Levin Svanepoel känt sig ensam och mötts av tystnad på skolan. Hon har också fått höra att lärare frågat andra elever om de inte tycker att hon överdriver.
Ändå är hon förhoppningsfull. Hon har tidigare föreslagit att lärarna ska få utbildning i normkritik och frågat rektorn om skolan inte kan bjuda in någon som kan föreläsa om det. Nu hoppas hon att rektorns positiva inställning ska leda till att saker börjar hända:
– Vår likabehandlingsplan är så tydlig med att ingen ska bli diskriminerad på grund av sin sexualitet.
Mina Levin Svanepoel betonar att hennes invändningar inte handlar om åsikter utan lagstiftning som ska följas.
– Jag identifierar mig som feminist och har alltid varit intresserad av alla människors lika värde och jämställdhet. Jag tycker det är så självklart att det ska vara på riktigt att jag reagerar när det inte är självklart.
Någon större uppbackning för sina ställningstaganden har hon inte haft i sin närmaste omgivning, däremot har hon i efterhand fått höra att hon är modig. Själv menar hon att det är stärkande att våga säga ifrån.
– När jag var yngre var jag jätteosäker. Jag har haft alla ätstörningar som finns på grund av att jag har försökt passa in och att folk ska tycka om en. En dag insåg jag att de inte bryr sig. Jag måste kunna tycka om mig själv.
Känsligt ämnesval
Flera medier har uppmärksammat hennes insats och skolans hantering. Först ut var Örnsköldsviks allehanda som bland andra har talat med Clas Lundstedt på DO. Han anser att ämnet för argumentationen är känsligt.
– Ämnet kan anses vara olämpligt eftersom det finns en risk att elever kan känna sig kränkta. Det kan framstå som att man säger att homosexuella är mindre lämpade att adoptera, säger han.
Samtidigt säger han att ämnesvalet i sig inte behöver vara kränkande, att det beror på sammanhanget.
Skolverket har en liknande hållning. Även om skolan rent principiellt ska vara öppen för alla typer av diskussion, anser Tommy Eriksson, undervisningsråd på Skolverkets kvalitetsutvecklingsenhet att det kan vara olämpligt att i just argumentationsövningar behandla hbt-personers rättigheter. Han säger till Örnsköldsviks allehanda att argumentationen kan uppfattas ha likvärdiga alternativ, vilket kan gå emot de värden som skolan ska förmedla.
– I skolan ska man även kunna samtala om frågor som går emot gällande lagstiftning. Men då är det mer lämpligt att lyfta rättighetsfrågor i till exempel samtal där läraren kan värna om och förklara de värden som skolan ska förmedla, och stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter för alla.
Kan göra skada
Ulrika Westerlund, förbundsordförande på RFSL, säger till samma tidning att ämnesvalet potentiellt kan göra stor skada.
– Det kan få svåra konsekvenser för elever som själva är homosexuella eller funderar på sin sexualitet. Man riskerar utsätta elever för en enormt svår situation när andra kamrater ska argumentera för och emot till exempel homosexuellas rätt att adoptera, säger hon.
– Tyvärr händer det då och då att skolor tycker att det här är lämpligt att ha argumentationsövningar kring. Men vad man gör är att man låter normsamhället peka ut en minoritet och ifrågasätta den. Det är oreflekterat och inte särskilt god pedagogik. Varför inte diskutera samhällets normer i stället?