Den nya rapporten som Feministiskt initiativ (Fi) presenterar vid ett seminarium i Almedalen i dag visar på vinsterna med arbetstidsförkortning. Gudrun Schyman och Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog som skrivit rapporten på uppdrag av Fi, redogör för innehållet och sätter in arbetstidsfrågan i en större diskussion om arbetets roll och utformningen av socialförsäkringar, meddelar partiet.
– Det är viktigt att vi för en diskussion om hur vi ska forma ett modernt samhälle där livet är större än arbetslivet. Vilken roll ska fördelningen av arbetet och arbetstiden ha framöver och hur ska socialförsäkringarna fungera för att stödja varje individs ekonomiska självständighet, säger Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ.
Genuskontraktet
Fi anser att målet för politik bör vara att öka människors frihet. Ett samhälles utveckling kan mätas genom hur människors frihetsgrader utökas och utvidgas. Därför menar Fi att kortare arbetsdagar borde åter hamna på dagordningen i rika länder som Sverige. ”Det handlar om den ojämna fördelningen av avlönat och oavlönat arbete i familjen, om svårigheten att förena ett gott liv med en full fyrtiotimmars arbetsvecka, om problemen med tillväxt som inte genererar några nya jobb, samt slutligen om hur jobb och miljö samspelar”, resonerar Fi i sin nya rapport.
När det gäller genuskontraktet visar Fi i sin rapport att medan män ligger på en verklig fyrtiotimmarsvecka avlönat arbete, har kvinnor i genomsnitt börjat närma sig den normen underifrån genom att yrkesarbetande kvinnor ökat sin veckoarbetstid från 30 till 36 timmar 1974-2010. Under samma period har kvinnors oavlönade hemarbete avtagit från närmare 28 timmar till 13 timmar, samtidigt som mäns hushållsarbete under samma period ökat från två till knappt åtta timmar i veckan.
Lönar det sig?
Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är det tre frågor som Fi anser centrala i debatten om arbetstidsförkortning: hur kommer konkurrenskraften att utvecklas, hur påverkas sysselsättningen, och hur blir det med lönen, innebär kortare arbetstid lönesänkning? Rapporten visar bland annat att företagen ökar antalet anställda när arbetstiden kortas.
Sammanlagt visar rapporten att kortare arbetstid leder till:
En sysselsättningsvinst. Kortare arbetsvecka ger fler människor i arbete, det finns inga tecken på att motsatsen skulle ske, det vill säga att kortare arbetstid skulle leda till färre jobb.
En jämställdhetsvinst. Lättare att få en rimlig arbetsfördelning i hem och hushåll, här finns ingen automatik men många berättar om att det blivit lättare att skapa jämvikt i fördelningen av arbete och ansvar.
En miljövinst. Mer tid utanför arbetet leder till hållbarare livsstilar, inte heller här finns det en automatik men erfarenhet pekar på att de värderingar som leder till att vi jobbar mindre är samma andas barn som när vår strävan mot hållbarhet.
En välfärdsvinst när stressen minskar och folkhälsan förbättras, sjukskrivningar och går ner och utbrändhet blir mindre vanligt, allt effekter av kortare arbetsdagar.
