Vad betyder en feministisk utrikespolitik, hur fungerar en sådan politik i praktiken, har Sverige en feministisk utrikespolitik? Dessa tillhör frågorna som panelen fick diskutera på ett seminarium i Almedalen under rubriken ”Feministisk utrikespolitik – när, var, hur”, arrangerat av Utrikespolitiska förbundet.
Paneldeltagare Anna Ek ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen menade att för henne går freden förre alla "ismer". Feministisk utrikespolitik är ett relativt nytt begrepp.
– Freden är störst. Jag har ingenting emot en feministisk utrikespolitik men vi har flera olika feminismer… för mig handlar feminism inte om att räkna antalet kvinnor vid fredsförhandlingsbordet, den handlar om mer än det. Vår organisation har tagit upp frågan om bredare inkluderande strategier och fler kvinnor i fredsförhandlingar.
En feministisk politik för Ek ska också handla om att sluta sälja vapen till diktaturer.
– Lägg ner vapenexporten till länder där hälften av samhället står under männens förmyndarskap.
Stina Oscarson, skribent och tidigare chef för radioteatern bland annat, yttrade sig kritiskt om innebörden av det som nu kallas för feministisk utrikespolitik.
– Jag har rätt svårt att kalla mig feminist. Jag anser att ordet används slarvigt nu. Att slåss för att 50 procent ledamöterna av bolagsstyrelser är kvinnor, betyder inte feminism för mig.
Hur långt ska man gå undrade Oscarson ironiskt, ska man begära att 50 procent av militären ska bestå av kvinnor när det blir krig här? Oscarson menade att ordet feminism i sammanhanget har urvattnats och måste reclaimas.
Nato-avtalet
Vi har ingen feministisk utrikespolitik i dag, ansåg Oscarson.
– En feministisk utrikespolitik ska innebära att till exempel vägra vapenexport, att förstå att säkerhet inte handlar om militarisering.
En feministisk utrikespolitik ska, enligt Oscarson, omedelbart stoppa avtal med Nato, stoppa militära övningar i Norrbotten, sätta igång nedrustningen, ta itu med Sveriges enorma förbrukning av naturresurser, omedelbart jobba stenhårt för diplomatiska samtal med Ryssland. Det går inte att hålla isär frågorna, de hänger ihop och det är vad en feministisk utrikespolitik ska kunna hantera, menade Oscarson sammanfattningsvis.
– En feministisk politik innebär att man kopplar ihop olika samhällsfrågor och löser problemen. Ändå är det för tidigt att utvärdera den feministiska utrikespolitiken i Sverige.
Oklart för SIDA
Sarah Thomsen, ansvarig för Afrika inom Sida, sade att det är fortfarande oklart för Sida vad en feministisk utrikespolitik innebär när det gäller Sida:s insatser. Detta eftersom Sida redan har arbetat med konflikter och fredsbevarande projekt utifrån jämställdhetsperspektivet och egen makt.
– Vi välkomnar den feministiska politiken, men vad en feministisk utrikespolitik betyder för oss återstår att se. Vi har redan utbildat en miljon män i världen om jämställdhet, 12 miljoner flickor och kvinnor har gått på sexualundervisning under Sida:s regi, berättade Thomsen.
Valter Vilkko, verksamhetsutvecklare för jämställdhetsintegrering inom Försvarsmakten konstaterade att jämställdhet är målet i en feministisk politik, inte medlet. Det är efter denna princip som försvaret planerar menade han.
– Att rekrytera och mobilisera för svenskt försvar, fred och säkerhet i världen är feministisk politik.
Även Vilkko tyckte att det är för tidigt för att kunna utvärdera feministiska politiken som enligt honom genomsyrar regeringens politik i alla områden, bland annat försvaren. Ändå ansåg han att en värdegrundad utrikespolitik är inget nytt i Sverige.
