Den 7 oktober presenteras regeringens nya jämställdhetsutredning, som följer upp vilka förändringar som har skett sedan de jämställdhetspolitiska målen infördes för tio år sedan. Men redan nu presenterades utredningens preliminära analyser och resultat av regeringens utsedda utredare Cecilia Schelin Seidegård, under ett seminarium arrangerat av Jämställ.nu i Almedalen.
Utredningen innehåller forskarrapporter inom de tidigare studerade områdena; jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt mäns våld mot kvinnor. Dessutom finns nya tillägg vad hälsa och kultur/media.
Utredningen visar att en del framsteg har skett, såsom landvinningar gällande representation i politiken, att andelen kvinnor av regeringen utsatta till myndighetschefer har ökat, liksom andelen kvinnor i statliga och privata bolagsstyrelser:
Kvinnors faktiska förvärvsarbetstid har ökat medan männens har minskat.
Kvinnors andel inkomsterna har ökat.
Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenning har minskat.
Män utför dock endast 12 minuter mer av det obetalda hemarbetet samtidigt som kvinnor utför mindre.
Kvinnors oro och otrygghet har minskat, antalet män och kvinnor som dör i hjärt- och kärlsjukdomar har halverats, det senare en utveckling som är särskilt positiv för gruppen män.
Trots vissa framsteg kvarstår flera stora utmaningar, visar regeringens utredning:
Representationen i riksdagen har utvecklats negativt åren 2010 samt 2014. Mäns dominans i politik och näringsliv har inte brutits.
Pojkar deltar inte i samma utsträckning som flickor aktivt i hela utbildningssystemet, flickors resultat är fortsatt högre än pojkars och utbildningsvalen är ännu könssegregerade.
Det obetalda hem- och omsorgsarbetet är inte jämt fördelat mellan könen. Kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten samt mer ledighet för tillfällig vård av barn.
Kvinnors utsatthet för våld i och utanför parrelationer har varit konstant eller ökat de senaste tio åren. Kvinnor uppger i större utsträckning ha utsatts för hot om våld.
Förekomsten av psykisk ohälsa ökar och särskilt för gruppen unga kvinnor. Mäns psykiska ohälsa diskuteras sällan. Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister i vården.
Utredare Schelin Seidegård poängterade också att utmaningarna ser olika ut för olika grupper, exempelvis är dödligheten i cancer 50 procent högre i gruppen lågutbildade kvinnor, bland vilka hälsoutvecklingen är sämst och utrikes födda kvinnor har svag arbetsmarknadsanknytning.
Schelin Seidegård betonade vikten av att tillämpa ett intersektionellt perspektiv och antydde att vissa försök har gjorts till detta, men påpekade också att det varit svårt då det inte finns sådana underlag. Detta kommer att problematiseras i utredningen.
