En kommun fri från våld. Det är målet för Borås satsning på våldsförebyggande arbete.

– Vi ska inte släcka bränder utan arbeta långsiktigt, hållbart och strukturerat, säger verksamhetsutvecklare Lina Lundborg. Målgruppen är barn och unga, men till skillnad från tidigare projekt kommer arbetet inte enbart riktas mot skolan utan mot hela det kringliggande samhället, och därmed blir också vuxna en indirekt målgrupp. En annan viktig skillnad är samverkan över verksamhetsgränserna.

– Samarbetet med Män för jämställdhet ger oss förutsättningar som vi inte haft på egen hand, vi kan ta del av deras erfarenheter från tidigare projekt och vi har tillgång till utbildningar som exempelvis Machofabriken och Mentors in Violence Prevention (MVP), säger Lina Lundborg.

Fokus på mäns våld

Trots att de fortfarande befinner sig i en uppstartsprocess kan redan nu ett antal faktorer pekas ut som avgörande för att de överhuvudtaget skulle komma så här långt. Borås stad inrättade en strategisk tjänst som verksamhetsutvecklare med inriktning på jämställdhet 2013, Västra Götalands jämställdhetsstrategi markerade tydligt att makt, och mäns våld mot kvinnor är ett fokusområde för länet, och 2014 lade regeringen fram en nationell strategi för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

– Att se att det våldsförebyggande arbetet som en del av jämställdhetsarbetet ger en förankring och en plattform som är viktig, säger Lina Lundborg.
Hon tror även att terrorattentaten i Paris och Danmark tidigare i år, rekryteringen till IS och uppmärksammade våldsdåd lokalt kan ha haft betydelse för intresset och satsningen på att arbeta våldsförebyggande.

– Tidigare har det förebyggande arbetet bestått av spridda skurar, säger Lina Lundborg, men nu finns möjligheten att ta ett samlat grepp.
Det samlade greppet innebär att det våldsförebyggande arbetet ses som en del av arbetet för social hållbarhet, och förhoppningen är att satsningen ska få ett tillskott ur Borås stads fond för sociala investeringar för att säkra arbetet i fem år framåt.

– Bland de som redan nu vill vara med och samverka finns Borås stad, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Unizon och tidigare nämnda Män för jämställdhet och deras Arvsfondsprojekt.

Finns det risk att det arbetet med skydd och stöd för våldsutsatta får minskade resurser eller hamnar i skymundan?

– Jag hoppas ju på motsatsen, framför allt hoppas jag på en större medvetenhet kring hur stort samhällsproblem våld är, säger Lina Lundborg som själv har arbetat som socialsekreterare inom individ och familjeomsorgen och sett våld på nära håll.

– Jag hoppas också på större förståelse för vad våld handlar om både på tjänstemannanivå och politiskt nivå, men även att vårt arbete ska kunna vara en väckarklocka för de som gått över gränsen i destruktiv relation.

”Alla kan göra något”

Även Kirsi Dufva, samordnare på Utväg Södra Älvsborg, hoppas att arbetet med En kommun fri från våld ska bidra till att synliggöra, och möjligen avlasta, det arbete som redan görs.

– Allt som kan bidra till att fler får hjälp tidigare är välkommet, tyvärr är det ju så att det finns något att göra för alla.

För närvarande finns inget formellt samarbete med Utväg Södra Älvsborg, men på nationell nivå är Unizon en samarbetspartner och en av medarrangörerna till konferensen En kommun fri från våld.

– Vi blev tillfrågade om att delta i konferensen med ett workshopprojekt vi arbetade med i gymnasieskolor för ett antal år sedan, säger Kirsi Dufva men vi kände att det var för länge sedan så vi tackade vi nej. Men vi finns ju här, som vi gjort i 14 år nu och arbetar vidare med vårt helhetsgrepp där vi tar emot våldsutsatta, våldsutövare och eventuella barn för enskilda samtal och i grupp.

Lina Lundborg betonar att det även fortsättningsvis finns mycket kvar att göra när det gäller akut omhändertagande vid våld.

– Vi är mycket nöjda med vår kvinnojour och liknande verksamheter som självklart även är och kommer vara viktiga aktörer i det våldsförebyggande arbetet.

Våldet finns överallt

Till pilotområde har en stadsdel i centrala Borås valts ut och det är här arbetet kommer att ske, utvärderas och följas upp. Att det blev just den stadsdelen är Lina Lundborg lite kluven till.

– Det är ju en belastad stadsdel som sticker ut i trygghetsmätningen och vi kunde lika gärna gjort det i Villastaden, våldet finns ju i hela kommunen, men nu börjar vi här.
I trygghetsundersökningen utmärker sig stadsdelen bland annat som den stadsdel i Borås där en majoritet av de boende anser att det finns problem med personer som bråkar och stör ordningen i närområdet men också som den stadsdel där flest personer uppgav att de utsatts för våld. Som område har stadsdelen låg utbildningsnivå, lågt valdeltagande och betydligt lägre medelinkomst jämfört med Borås som helhet.

– Risken finns att det upplevs stigmatiserande men samtidigt finns ett stort engagemang och många aktörer inne i området som redan samverkar, säger Lina Lundborg.

Stort engagemang

Vad Lina Lundborg däremot är väldigt nöjd med är intresset för satsningen.

– Jag har aldrig varit med om något liknande faktiskt. I tidigare arbete mot våld har jag känt mig som en oxe som drar och drar. Jag gick in i det våldspreventiva med samma kraft men upptäckte att vi plötsligt nästan ramlade framåt. Att gå in från det här hållet är något helt annat. Det finns ett uppdämt behov och ett stort engagemang i förvaltningen, stadsdelen och bland medborgare.

Lina Lundborg betonar samtidigt att utmaningen blir att hålla ihop alla krafter till ett samordnat och strukturerat arbete över tid, samtidigt som nya aktörer ska ges möjlighet att bidra.

– Vi vill ju att fler aktörer ska vara med, frivilligsektorn, privatpersoner, professionella och vid boendemöten har också en önskan om att polisen ska vara med framkommit. Ju fler vi är desto större möjligheter har vi att vara på flera olika ställen samtidigt, precis som barn och unga är på flera olika ställen.

FAKTA/EN KOMMUN FRI FRÅN VÅLD

Heldagskonferens i Borås den 21 maj med inspiration, kunskap och praktiska exempel från våldsförebyggande arbete som fungerar. Bland andra medverkar Alan Heisterkamp, ansvarig för Mentors in Violence Prevention (MVP) Leadership Institute i Iowa, Karina Solax Stridh, lärare och jämställdhetsstrateg som arbetat med våldsprevention som utgångspunkt i jämställdhetsarbete i Frejaskolan och regeringens särskilda utredare för utredningen som ska föreslå en samlad nationell strategi för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, Juno Blom.

Arrangörer: Borås Stad, Män för jämställdhet, Länsstyrelsen Västra Götalands län samt Unizon. Medfinansiär är MUCF.

METODER för våldsförebyggande arbete

Mentors in Violence Prevention (MVP)

Programmet skapades ursprungligen i USA för manliga idrottsutövare eftersom de historiskt varit motvilliga att ta till sig våldsförebyggande insatser. Idag är MVP ett utbildningsprogram för att förebygga genusrelaterat våld och mobbning genom att uppmana studenter att agera förebild i det våldspreventiva arbetet. Grundidén för förändring är att använda sig av utbildning om social rättvisa tillämpad på mäns våld mot kvinnor. Ambitionen är att förändra de kulturella praktiker och genusideologier som bidrar till att män behandlar kvinnor illa. Att göra sexism till något oacceptabelt med låg status, samt att uppmana män att överskrida sociala normer för manlighet.

Bringing in the Bystander (BITB)

Ett amerikanskt program som bygger på en modell om ansvarstagande i närsamhället och en så kallad åskådaransats. Utgångspunkten är att både kvinnor och män är potentiella åskådare till beteenden som relaterar till sexuellt våld. En åskådare kan gripa in och göra skillnad på ett säkert och effektivt sätt före, under och efter en våldsam situation. Målet är att utmana de samhällsnormer som ligger till grund för sexuellt våld och att göra detta genom att rikta sig till närsamhället. Centralt i BITB är det sexuella våldets kontinuum, där allt sexuellt våld mot kvinnor har sin grund i patriarkal makt och kontroll, i skalans ena ände finns handlingar definierade som brott, till exempel våldtäkt eller sexuella övergrepp i andra änden handlingar som bidrar till att sexuellt våld är accepterat, till exempel trakasserier, sexuellt nedvärderande språkbruk, sexuellt våld i populärkultur och pornografi.

Machofabriken

Machofabriken är ett metodmaterial, ett verktyg i arbetet för ökad jämställdhet och för förebyggande arbete mot våld, med fokus på hur sociala normer för manlighet kan ifrågasättas och förändras.

Med Machofabriken ges deltagarna möjlighet att reflektera över hur föreställningar kring kön och sexualitet påverkar deras liv och relationer. De interaktiva övningarna skapar utrymme att pröva nya sätt att förhålla sig och agera, både i relation till andra, sig själv och till samhället i stort. Målet är att unga som arbetat med Machofabriken ska uppleva att de – trots påverkan utifrån – själva kan ta makten över sina liv och att de också kan och vill skapa utrymme för andra att ta makten över sina.

Machofabriken är en verksamhet som ägs och drivs gemensamt av Unizon, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Män för Jämställdhet.

Coaching boys into men (CBIM)

Ett amerikanskt program som fokuserar på tränarens roll i unga pojkars och mäns liv.
Mer information på engelska finns på hemsidan.

På svenska finns projektet Fotboll för alla och Sofia B Karlssons Passa och passa in samt Jesper Fundbergs Kom igen gubbar

Jämt föräldraskap

Jämt föräldraskap är Män för jämställdhets föräldragren. De erbjuder utbildningar, fortbildningar och föreläsningar för alla som arbetar med föräldrastöd. Deras kompetens ligger i föräldrastöd för män och jämställt föräldraskap.

Läs mer om våldsförebyggande metoder och utvärderingar:

Före han slår