Den nya teknologiska utvecklingen ökar möjligheterna till övervakning av anställda och lagstiftningen som ska skydda den enskildes integritet och rätt till att samtycka utan otrygghet är otydlig. Sanna Isaksson, som arbetar inom hemtjänsten och egentligen heter något annat, anser att den användningen av systemet Paragå, ett datalagringssystem, inom hemtjänsten har försämrat arbetsmiljön för personalen kraftigt.
E-post och internettrafik kontrolleras av arbetsgivare, vilket anställda är bristfälligt informerade om enligt en studie från Datainspektionen. Arbetsgivare har även möjlighet att videoövervaka anställda, kräva ut drogtester, polisregister och utdrag från försäkringskassan.
Den nuvarande lagstiftningen gällande skydd av anställdas integritet utgörs av flertalet lagar. De som oftast tillämpas är personuppgiftslagen (PuL), kameraövervakningslagen och brottsbalken.
Enligt PuL får arbetsgivare inte behandla anställdas personuppgifter hur som helst. Det finns till exempel regler om att den anställde måste samtycka, att det måste finnas ett avtal mellan arbetsgivare och anställd som ger arbetsgivaren rätt att behandla den anställdes personuppgifter eller att det för arbetsgivaren finns rättsliga skäl.
Problematiskt med samtycke
Trots regler så är frågan inte oproblematisk. När det gäller samtycke till exempel, anses anställda vara i en beroendeställning gentemot arbetsgivare och kan känna sig tvungen att ge tillåtelse för att inte bli missgynnad.
En ny dataskyddsförordning, kallad Dataskyddspaketet, är under förhandling i Ministerrådet i EU. Hur utslaget kommer bli är fortfarande ovisst. I kommissionens förslag till Dataskyddspaketet finns dock en artikel om förbättrade regler kring samtycke bland annat för anställda inom arbetslivet.
En typ av dataövervakning i arbetslivet är smartphone-appen Paragå som förra året infördes som ett obligatoriskt verktyg i hemtjänsten i Stockholms stad. Sammanfattat fungerar appen genom att anställda loggar in på sin jobbtelefon när de kommer hem till en brukare, utför de arbetsuppgifter som är listade under den tid som är angiven och loggar ut igen när de går. All information lagras i appen och är tillgänglig för arbetsgivaren.
Mer stress och mindre frihet
Att arbeta inom hemtjänsten är underbetalt och undervärderat, i likhet med många andra traditionellt kvinnodominerade yrken, och Paragå anses från flera håll ha försämrat arbetsförhållandena ytterligare.
Sanna Isaksson har jobbat inom hemtjänsten i Stockholm i tolv år. Hon vill inte lämna ut sitt riktiga namn. Tidigare har hon jobbat inom kommunen men just nu arbetar hon på ett privat hemtjänstföretag. Hon tycker att det är mycket som blivit annorlunda sedan Paragå infördes. Det har blivit stressigare, det finns mindre frihet och att stämningen personalen emellan har blivit sämre menar hon.
— De har total kontroll över när vi är hos pensionärer och inte. I och med att arbetsgivaren får betalt för den tiden som vi är hemma hos någon så försvinner tiden emellan, som promenadtid, förberedelser, samtal med anhöriga och med varandra.
Hon berättar även att hon blivit uppmanad av arbetsgivare att vänta ute i trapphuset hos brukare i fall ett besök tar kortare tid än utsatt.
— Det har också hänt att jag blivit tillsagd att gå ett varv runt kvarteret ifall det är en brukare som tackat nej till hjälp en dag, säger Isaksson.
Inte enbart negativt
Systemet med ParaGå har fått mycket kritik, men synen är inte enbart negativ. Christina Österling, strateg på äldreförvaltningen i Stockholms stad, menar att hon ser positivt på ParaGå. Systemet är utformat för att brukare ska få de insatser de har rätt till enligt biståndsbeslut och för att se till att genomförandeplanen följs. Österling säger dock att det också är ett verktyg för de anställda.
— Det är också ett verktyg som administrativt underlättar personalens arbete. Exempelvis kan personalen få upp genomförandeplanerna på telefonen och föra löpande social dokumentation på plats.
Hon säger att hon är medveten om problem med tillämpningen av ParaGå. Som till exempel att hemtjänstpersonal upplever att det inte finns utsatt tid för att ta sig mellan brukare eller att de känner sig övervakade.
Österling menar dock att det finns tid utsatt för detta, så kallad kringtid, som ska användas bland annat för transport eller dokumentation.
— I stadens ersättningssystem finns kringtid medräknad. Här finns exempelvis medräknat tid för förflyttning mellan kunderna. När utföraren schemalägger personalen ska det finnas förflyttningstid inlagd.
”Ansvar utan rättigheter”
Utöver att tiden som spenderas hos brukare registreras även plats och färdväg mellan brukare i Paragå. Peter Larsson, ombudsman på Kommunal, säger i en artikel i Aftonbladet den 19 februari i år att ”avvikelser från rutten lett till både varningar och uppsägningar”.
Det skulle kosta kommunen 26 miljoner att konstruera om systemet och ta bort GPS-funtionen i Paragå. Clara Lindblom (V) sa till Kommunalarbetaren 05/06 att hon tycker att det är värt kostnaden.
– Det här är ett väldigt krångligt system, där man både måste logga in och ut. Och det tar tid att bläddra sig fram i telefonen till rätt brukare. Allt det här tar bort fokus från hela meningen med hemtjänstjobbet, som är mötet med de äldre. Så jag skulle säga att det är värt de här pengarna, säger hon.
En generell utvärdering av Paragå är pågående på äldreförvaltningen i Stockholms stad och resultatet kommer publiceras under året.
Sanna Isaksson säger att hon fortfarande tycker att det är roligt att träffa brukare men i övrigt anser hon att känslan av att vara övervakad har påverkat hennes arbetsinsats negativt.
— Hur mycket jag än försöker så tror jag att min irritation skiner igenom till brukarna. Jag är mer stressad, mycket tröttare och det är en större mental ansträngning att gå till jobbet. Nu för tiden känns jobbet som väldigt mycket ansvar utan några rättigheter.
