Drygt 140 miljoner flickor och kvinnor i världen uppskattas ha blivit könsstympade. Hur många som bor i Sverige som är utsatta för ingreppet vet man inte. Men beräkningar som Socialstyrelsen nyligen har gjort visar att omkring 38 000 kvinnor i Sverige kan ha genomgått någon form av könsstympning innan de kom hit, varav 7 000 är flickor under 18 år.

För Jamila Said Musse har arbetet mot könsstympning blivit hennes livs mission, som hon säger. Hon kommer från Somalia där 97 procent av kvinnorna har utsatts för ingreppet, uppskattar hon. I dag, på den internationella dagen mot kvinnlig könsstympning, pratar hon i ämnet på en konferens i Göteborg som Länsstyrelsen i Västra Götaland arrangerar.

Förändrade attityder

Said Musse kom till Sverige på 1990-talet men flyttade 2003 tillbaka till Somalia. Efter tio år kom hon tillbaka till Sverige.

– Jag tycker att jag märker en gradvis men stor attitydförändring. Det är inte längre tabu att prata om könsstympning i Somalia. Det finns många organisationer nu i landet som arbetar med frågan, och de får hjälp och stöd av europeiska och amerikanska organisationer och FN, säger hon.

I Sverige ser hon framförallt risker för att flickor ska utsättas i nyanlända somaliska familjer, inte i de familjer som bor i Sverige inne på andra eller tredje generationen.

Socialstyrelsen bedömer i dag att 19 000 flickor under 18 år finns i riskgruppen för att utsättas för könsstympning i Sverige eller när de skickas tillfälligt tillbaka till sina hemländer.

Kontroll i förebyggande syfte

I november förra året lämnade moderaterna Ewa Thalén Finné och Pia Hallström in en motion till riksdagen där de föreslår en obligatorisk screening av alla flickor för att upptäcka och motverka könsstympning. Men än så länge har de mött nästan ingen reaktion alls på förslaget.

– Vår idé är framförallt att detta ska verka förebyggande och för en attitydförändring. Så att anhöriga vet att om man skickar iväg sina döttrar och de kommer hem könsstympade så kommer detta att upptäckas. Det kanske kan avhålla några från att göra det. Man ska komma ihåg att könsstympning är en brottslig och kriminell handling. Det är också viktigt att tidigt upptäcka flickor som redan är könsstympade för att ge dem hjälp, säger Ewa Thalén Finné.

– Det finns kritik riktat mot detta för att vara integritetskränkande.

– Jo vi vet det. Men det ska bara vara en ”ögonbesiktning”, alltså ingen beröring. Och vi jämställer det med att alla pojkar utsätts för obligatorisk undersökning om testiklarna har fallit ner och hamnat på rätt ställe. Det är också viktigt att frågan är uppe för debatt och hålls synlig, säger Ewa Thalén Finné.

”Tvång är dåligt”

Jamila Said Musse tycker att idén är mycket dålig och reagerar starkt.

– Nej, nej, det går inte att tvinga någon. Det är inte bra. Man måste ha en egen vilja. Däremot måste vi arbeta ännu mer med information, i synnerhet till de nyanlända familjerna, säger Said Musse.

Inte heller Johannes Leidinger, överläkare på Kvinnokliniken Södersjukhuset Stockholm och Mälarsjukhuset Eskilstuna, tycker att det är en bra idé.

– Det är problematiskt både ur ett principiellt och ett praktiskt perspektiv, säger han. Dels kan det kränka den fysiska integriteten, och bli nästan som ett sexuellt övergrepp, dels är det svårt att svara på frågorna: vilka som ska undersökas, när, hur gör man det urvalet. Om det är bara flickor från särskilda länder så blir det nästan rasistiskt.

Han tror att det är bättre att bygga upp ett förtroende med de nyanlända genom information, och få dem att inse att det bara skadar barnet. Men viktigt är att hitta ett samarbete med människor från samma kultur så att det inte är västerlänningar som pådyvlar dem sin kultur.

Bättre kunskap om antalet drabbade

Den första januari 2015 infördes i Sverige en ny diagnoskod för könsstympning, vilket gör att hälsovården nu ska kunna få en bättre bild över hur många som är drabbade och i vilken omfattning. Tidigare har det funnits en diagnoskod över gravida kvinnor som utsatts för könsstympning, men nu kommer en bredare insamling att göras.

– Nästa år kommer vi kunna sammanfatta siffrorna och då kommer vi att ha en bättre kunskap om antalet drabbade i Sverige, säger Malin Ahrne, handläggare på Socialstyrelsen, som har i uppdrag att öka kompetensen och kunskapen om könsstympning.

Om förslaget att införa obligatorisk screening av flickor som varit ute och rest tycker hon inte.

– Att införa en tvångsmässig undersökning bara för att någon har varit ute på resa, nej det är inte aktuellt, det vore ju jättediskriminerande. Det räcker gott som det är nu, det vill säga att man ska anmäla vid misstanke, säger hon.