Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könssegregerad. Bara tre yrken av de trettio vanligaste har en jämn könsfördelning. Kvinnor och män arbetar med olika saker och i olika delar av arbetslivet, därför utsätts de också för olika typer av arbetsmiljörisker.

Kvinnorna dominerar när det gäller anmälningar av arbetsskador och arbetssjukdomar. Män är överrepresenterade när det gäller anmälningar av arbetsolyckor och dödsfall på arbetsplatsen. Därför ger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Arbetsmiljöverket i uppdrag att analysera dödsolyckorna på arbetet ur ett genusperspektiv.

– Ingen ska behöva dö på jobbet, säger Ylva Johansson. Det behövs mer resurser till arbetsmiljöarbetet. Alla ska orka med ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljöverket har sedan 2011 haft i uppdrag att belysa kvinnors arbetsmiljö och ta fram metoder för att förebygga att kvinnor slås ut ur arbetslivet i förtid på grund av arbetsrelaterade besvär. Slutsatserna från uppdraget har visat att föreställningar om kön bidrar till systematiska skillnader i arbetsmiljöförutsättningar mellan mans- och kvinnodominerad verksamhet.

Resultaten från projektet Kvinnors arbetsmiljö har visat att kön har betydelse när arbete organiseras. Kvinnor och män utsätts för olika typer av risker i sin arbetsmiljö. Föreställningar om kön påverkar inte bara kvinnor i negativ bemärkelse utan skapar också förväntningar om män utifrån förmodad styrka och osårbarhet.

En särskild satsning på arbetslivsforskningen genomförs under perioden 2015-2018, med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa. Under 2015 satsas fem miljoner kronor, under 2016 beräknas 10 miljoner kronor satsas, och under 2017 och 2018 20 miljoner kronor.