Totalt utgör förmåner från den ekonomiska familjepolitiken cirka 10 procent av barnhushållens disponibla inkomst, för ensamstående med två eller fler barn är denna andel mer än dubbelt så hög, 24,5 procent.

– Utvecklingen visar att de flesta barnfamiljer fått en bättre ekonomisk situation över tid samtidigt som ensamstående med barn i de lägsta inkomstklasserna inte tagit del av den utvecklingen, säger Niklas Löfgren familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Hushåll med svenskfödda föräldrar har en högre ekonomisk standard jämfört med utlandsfödda. Detta gäller både för ensamstående och sammanboende.

Även sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund har en lägre ekonomisk standard än ensamstående föräldrar födda i Sverige. Ensamstående föräldrar är mer utsatta än sammanboende och hushåll med fler barn är mer utsatta än hushåll med färre barn.

Om transfereringarna från den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållens inkomster skulle andelen med låg ekonomisk standard vara 10 procentenheter högre (26 procent istället för 16 procent).