Drömtorget har under veckan bjudit på aktiviteter i kulturens tecken. Något som kommer fortsätta fram tills på söndag den sjätte september. Det serveras mat från en rosa husvagn, det pågår workshops, konserter och loppisar. Stockholms stad har velat utveckla och förbättra torget i dialog med Kärrtorpsborna och i våras fick de boende möjlighet att lämna in förslag om hur torget kan förbättras, en möjlighet som även ges denna vecka.
Idéburen stadsutveckling
Idéburen stadsutveckling kallas den metod som ger medborgarna inflytande och möjlighet att påverka och förbättra stadens utveckling. En person ska exempelvis kunna komma med en idé och sedan få hjälp av rätt myndighet med saker såsom tillstånd. Det kan också gå till såsom i Kärrtorps fall, att staden ber medborgarna om tips och förslag på hur staden kan förbättras. Idéburen stadsutveckling har politikerna klubbat igenom i kommunfullmäktige.
När det kommer till Kärrtorp och Drömtorget så har några av de idéer som kommit in från medborgarna direkt testats på torget den här veckan. Stockholms stad har därför tagit fram träkuber som folk får chansen att stapla, måla eller flytta runt för att visa upp de idéer som finns. Det går exempelvis att måla en buske på en kub och sedan placera den där en själv tycker att det behövs mer grönska. Utifrån förslagen som kommit in till Stockholms stad och även utifrån ”kubexperimentet” så kommer staden under hösten ta fram konkreta förslag på förbättringar av torget. Tanken är att börja bygga om torget inom två år.
Ewa Wåhlin är projektledare och stadsplanerare på stadsbyggnadskontoret i Stockholm.
– Drömtorget ska vara en mötesplats och tanken är att de boende ska känna lust att vistas på torget. Redan för tio år sedan började arbetet med att förtäta stadsdelen Kärrtorp, och det har länge varit på tapeten att förbättra torget, så det är jätteroligt att det nu blir av, säger Ewa Wåhlin till Feministiskt Perspektiv.
Möjliggöra åsiktsutbyte
Ewa Wåhlin menar att en mötesplats som i det här fallet ett torg är en viktig plats för medborgarna.
– Kärrtorp har ett stort utbud av föreningsverksamheter och att ha ett trevligt torg som mötesplats kan bidra till engagemang. En bra plats där människor träffas möjliggör åsiktsutbyte.
Om vi relaterar till Kärrtorpskravallerna 2013 som också utspelade sig på torget så handlade det ju till stor del om att folk gick samman och gjorde motstånd mot rasism. Hur tänker du kring det och vikten av att verka för öppna mötesplatser?
– Vad som hände under Kärrtorpskravallerna är intressant att fundera kring. Boende slöt sig samman och stod upp mot nazister. Som jag upplever det så finns det ett starkt föreningsliv och storleken på stadsdelen bidrar nog också till att många känner varandra vilket säkert också kan spela roll. Att rusta upp torget tror jag kan ha många positiva effekter för Kärrtorp och de boende, säger Ewa Wåhlin.
Hur mycket får de boende egentligen säga till om när det gäller planeringen av torget?
– Medborgarinflytande kan ske på så många sätt. I det här fallet sker påverkan genom att vi frågar folk vad som skulle få dem att nyttja torget mer. Svaren blir underlag till den landskapsarkitekt som ska rita ett förslag för utveckling av torget. Det folk har önskat sig mest är fler sittplatser och något, främst för barn, att göra på torget. Jag hoppas och tror att folk kommer bli nöjda!
