I förra veckan presenterades regeringens nya jämställdhetssatsning för myndigheter – #JiMställdhet. De 18 myndigheter som redan deltagit i pilotprojektet ska nu utvidgas till 41. Bland myndigheterna finns Försäkringskassan, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten. – Att det behövs en starkare styrning av de här frågorna tycker jag vi kan konstatera, sade jämställdhetsminister Åsa Regner som står utan eget departement.
Regeringen har gett Nationella sekretariatet för genusforskning i uppdrag att stötta 41 myndigheter i sitt jämställdhetsarbete. I förra veckan presenterades satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter, på konferensen Avstamp #JiMställdhet som samlade myndigheternas generaldirektörer i Stockholm.
Jämställdhetsintegrering i Myndigheter syftar till att förverkliga en jämställd samhällsservice till år 2018 och är en utbyggnad av den förra regeringens jämställdhetsarbete.
Tidigare har 18 myndigheter omfattats av arbetet. Från och med nu ska alltså 41 myndigheter omfattas av densamma. I huvudsak handlar det om utbildningsinsatser, men också att ta fram mätbara data.
– Det betyder något att Sverige har fått en feministiskt regering. Vi vill sätta upp konkreta, strategiska mål där det går att mäta utvecklingen på både kort och långt perspektiv, sade jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Det första arbetet med jämställdhetsintegrerering – eller jämtegrering som tidigare jämställdhetsutredare Gertrud Åström kallat det – startade redan för 20 år sedan.
Vill inte föregripa utredning
– Jämställdhetsintegrering var en radikal tanke, den uppkom eftersom det inte längre gick att jobba med jämställdhet vid sidan om ordinarie arbete. Ska det bli någon förändring måste jämställdheten finnas där beslut fattas varje dag. Trots det fortsatte arbetet med tidsbundna och sidoorganiserade projekt vilket går emot hela idén med integrering, sade Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.
Det sammanhållande ansvaret för jämställdheten är en springande punkt då politikområdet saknar ett eget departement. Förra året tillsattes en utredning av dåvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm för att utröna om ett det behövs ett eget departement eller en egen myndighet med särskilt ansvar för jämställdhetsfrågor.
– Jag vill inte föregripa den utredningen, men att det behövs en starkare styrning av de här frågorna tycker jag vi kan konstatera, sade jämställhetsminister Åsa Regner.
Kerstin Alnebratt var inne på samma linje:
– Jämställdhetspolitiken är ett av få, om inte det enda, politikområdet som är helt utan myndighetstruktur. Det fanns tidigare inget stöd för myndigheter som vill jobba med detta. Arbetet förväntas sätta igång av sig självt, menade hon.
Några ska gå före
Flera kritiker menade att beslutet om att utreda frågan var ett sätt att skjuta den till efter valet för att slippa fatta beslut i frågan då man var oeniga inom alliansen. Miljöpartiets dåvarande jämställdhetspolitiska talesperson Gunvor G Ericson tyckte också att frågan var tillräckligt utredd, då en tidigare utredning redan kommit fram till att det behövdes ett särskilt departement för att samla jämställdhetsfrågorna.
Just nu arbetar Åsa Regnér med en grupp statsråd som ska gå före med regeringens jämställdhetsarbete. I den gruppen återfinns arbetsmarknadsutskottet, justitiedepartementet, socialdepartmentet och UD. Så småningom kommer hela regeringen att vara involverade i det här arbetet.
Åsa Regnér fick frågan om varför finansdepartementet och finansministern inte ingick bland de berörda statsråden och hänvisade då till det pågående arbetet med genderbudgeting – jämställdhetsbudgetering som ska genomsyra alla politiska beslut och budgetar framöver:
– Vi ska prioritera och resurssätta på ett sätt som gynnar jämställdhet inom samtliga områden. Det måste vara skillnad på en feministisk regering och en som inte är det – det är i det här arbetet som den här satsningen kommer in. Det finns många goda initiativ som inte riktigt hänger ihop. Det har satts igång projekt, men de har inte följts upp, sade Regnér.
Åsa Regnér lyfte också Medlingsinstitutets nya uppdrag med skärpta krav på lönekartläggning och tydligare analys av lönebildningen ur ett jämställdhetsperspektiv.
Även Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, tidigare Arbetsmiljöverket, som var en av de myndigheter som ingick i den tidigare pilotstudien, efterlyste tydligare styrning och tvingande strukturer:
– Vissa frågor har en tendens att tystna. Det behövs krav på återrapportering och vi behöver starkare tvingande strukturer, menade han.
Mycket att göra
Lillemor Dahlgren, ansvarar för Jämställdhetsintegrering i Myndigheter på Nationella sekretariatet för genusforskning. Hon menar att flera myndigheter inte tycks ha vetat vad de har saknat:
– De efterfrågar processtöd. ”Hur ska vi ta oss an den här frågan?” Myndigheterna har också olika förutsättningar beroende på storlek. Man har inte vetat vad man har efterfrågat. Arbetet handlar om att erbjuda kunskap, nätverksträffar och samverkan.
En stor myndighet som deltagit i pilotstudien är Försäkringskassan. Ann Persson Grivas, generaldirektör för Försäkringskassan, lyfte vikten av en engagerad ledning:
– Det är otroligt viktigt att hela ledningen är engagerad och utbildade i normkritik och har kunskap om mäns våld mot kvinnor. Vi har jobbat på policynivå – processorienterat med olika integreringsverktyg – med normkritiska glasögon. Byggt in det här i våra processer. Utbildningsmaterial, systemstöd, våra utbildningar. Det gäller att få ett helt system att fungera.
Har ni kunnat skönja några konkreta resultat?
– Vi ser att det finns mycket att göra.
Sammanlagt omfattar Jämställdhet i myndigheter en satsning på 26 miljoner varav 6,7 miljoner utbetalas under 2015. Pengarna tillkommer Sekretariatet för genusforskning.
